Coronatiden ändrade på vardagen i skolorna på många sätt. Övergången till distansundervisning och minskningen av elevvårdstjänsterna påverkade undervisnings- och elevvårdspersonalens möjligheter att stöda elevernas välbefinnande och lärande. Särskilt förebyggande arbete förblev ogjort.
Att bli utan den hjälp och det stöd som behövs kan leda till att läranderesultaten och välbefinnandet försämras.
Under coronatiden blev unga med funktionsnedsättning oftare än andra unga utan det stöd för lärande och välbefinnande de behövde av undervisnings- och elevvårdspersonalen. Oftast blev unga som samtidigt hade flera funktionsnedsättningar utan stöd för lärande och välbefinnande. Unga som hade psykosociala funktionsnedsättningar, såsom dagliga symptom på depression och ångest, upplevde ofta att de blivit utan det stöd som de behöver av skolkuratorn eller psykologen. Psykiska symtom hos personer med funktionsnedsättning och andra unga har överlag ökat under coronaepidemin.
Varje ung person har rätt till stöd för lärandet och individuell elevvård. Elevvården omfattar skolhälsovård, psykolog- och kuratorstjänster samt stöd av en sektorsövergripande expertgrupp.
De ungas välbefinnande oroar experterna
Före coronatiden (2017–2019) hade tillgången till stöd av en hälsovårdare, läkare eller lärare för unga med funktionsnedsättning förbättrats. Coronaepidemin och de begränsningar den medförde (2019–2021) försämrade dock situationen och andelen unga som inte fått det stöd de behöver ökade. Hälsovårdarens arbetsinsats flyttades till andra arbetsuppgifter och hälsoundersökningarna kunde inte genomföras på normalt sätt. Kuratorer, psykologer och lärare har på många ställen arbetat på distans, vilket minskade deras multiprofessionella samarbete och individuella stöd för eleven.
Elevvårdspersonalen är orolig för de ungas välbefinnande och även om begränsningarna har slopats och studierna genomförs i närundervisningen har oron för barnens och de ungas välbefinnande inte försvunnit.
Välfärdsområdena medför en ny möjlighet att rikta in resurser för att stöda välbefinnande och lärande
Att ordna tillräckligt stöd och rikta det rätt är väsentligt med tanke på ett jämlikt lärande och förverkligandet av delaktigheten, likaså för att uppnå målen i läroplanen och säkerställa kontinuiteten i målsättningen för inkluderande undervisning i den grundläggande utbildningen. Detta förutsätter mer lärarresurser och rätt inriktning av elevvårdspersonalens arbete.
Verksamhetsmodellerna och resursfördelningen ska vara sådana att man med hjälp av dem kan trygga tillgången till stöd för alla unga och kontinuiteten i elevvårdstjänsterna under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Det är särskilt viktigt att säkerställa kontinuiteten för unga med funktionsnedsättning som redan är i en sårbar ställning. Varje vuxen i skolan ska stöda de ungas lärande och välbefinnande.
Man följer kontinuerligt upp att stödet för de ungas lärande är tillräckligt och att elevvårdens tjänster och dimensioneringen av dessa är tillräckliga. Från och med början av detta år ordnar välfärdsområdena alla hälsovårdar-, kurators-, psykolog- och läkartjänster i skolor och läroanstalter. Denna ändring kan också vara en ny möjlighet att rikta det multiprofessionella stödet för välbefinnande och lärande bättre enligt individens behov.
När man fattar beslut om resurser och ordnar stöd för lärande och välbefinnande bör man i allt högre grad fästa uppmärksamhet på behoven hos unga med funktionsnedsättning. För att kunna tillmötesgå behoven behöver man försäkra att behoven hos ungdomar med funktionsnedsättning blir identifierade och att de beaktas i uppföljningen och utvecklingsarbetet. Endast då kan man planera och rikta de resurser och åtgärder som behövs för att svara på behoven på rätt sätt.
Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället
Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.
Tilläggsinformation om forskningen (på finska):
Suomalaisten hyvinvointi 2022 kirja tiiviinä koosteena (pdf 461 kt)
Läs mer:
Changes in anxiety and depression and in the unmet need for support at school among adolescents with and without disabilities, 2017–2021: The effects of the COVID-19 pandemic. Disability & Health Journal.