Kunskap ger hälsa och välfärd

Det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning bygger på funktionshinderpolitiken, vars principer är rätten till jämlikhet, delaktighet samt nödvändiga tjänster och stödåtgärder. Dessa principer förverkligas när klienternas röst hörs i enskilda klientspecifika beslut och i större utsträckning i det samhälleliga beslutsfattandet. Det räcker dock inte att endast rösten hörs. Därtill behövs åtgärder för att rätta till missförhållandena.

Information om serviceanvändarnas behov är en förutsättning för en ändamålsenlig utveckling av socialservicen. Ändamålsenligheten gör att vårt arbete...

Coronaepidemin har orsakat problem i genomförandet av personlig assistans och andra tjänster som stöder vardagen för personer med funktionsvariation. Tillgången till assistenter och deras frånvaro på grund av att de insjuknat eller försatts i karantän har exempelvis upplevts som en utmaning under coronatiden.

Personlig assistans har en betydande roll då det gäller att stöda möjligheterna för en person med grav funktionsnedsättning till ett smidigt och självständigt liv, vilket innebär att problem i tillgången till assistans...

Hur känns det för ett barn eller en ung person om vi upprepade gånger glömmer att fråga vad de vill göra med sina liv? Om de inte kan påverka hur de tillbringar sin fritid, vilka grupper de tillhör eller om de inte ens kan uttrycka sin åsikt? Eller hur känns det att inte ens kunna vara med och påverka samhället i sin omgivning.
Tillsammans med våra nordiska samarbetspartner arbetar Institutet för hälsa och välfärd (THL)...

Barn som på grund av olika former av funktionsnedsättningar hör till en särskilt utsatt grupp löper större risk än andra barn och unga att råka ut för olika former av diskriminering, trakasserier, sexuellt utnyttjande och annat våld. För att uppfylla rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning är det framför allt viktigt att vuxna som jobbar med dem kan identifiera och ingripa i dessa olika former av våld.
Barn och unga med funktionsnedsättning har precis...

Social- och hälsovårdsreformen har varit aktuell redan länge, i år eller decennier beroende på hur man räknar. Med tiden har behovet av en omfattande reform av servicesystemet bara ökat.
Vårt servicesystem som bygger på kommunerna är splittrat och alla kommuner har inte tillräckliga resurser för att klara av sin skyldighet att ordna tillräckliga social- och hälsovårdstjänster för sina invånare. Detta har lett till skillnader i servicen mellan olika regioner och befolkningsgrupper, vilket har lett till...

Byggandet av framtidens social- och hälsocentraler på olika håll i Finland fick fart av de statsunderstöd som social- och hälsovårdsministeriet beviljade i slutet av juni.
Som en del av social- och hälsovårdsreformen bereder och tar regionerna i bruk en ny slags och omfattande social- och hälsocentral. Mycket bra arbete har redan gjorts och fungerande verksamhetsmodeller har utvecklats.
Fungerande verksamhetsmodeller som stöd för projekten (Thl.fi, på finska)
Framtidens social- och hälsocentraler är eftertraktade arbetsplatser för yrkesfolk inom social-...

Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet samt praktiska experter inom social- och hälsovårdsområdet runtom i Finland, inledde våren 2018 ett utvecklingsnätverk för servicehelheter och kedjor. Nätverket kallas PKPK-nätverket.
Nätverket har två mål: för det första att skapa en generisk modell för att definiera, styra och övervaka servicehelheter och -kedjor som regioner kan använda i sitt pkpk-arbete.  Det andra målet är att möjliggöra jämförande utveckling mellan regionerna.
På kontaktytorna för nätverkets arbete finns bland annat...

Under år 2020 kom coronavirusepidemin och ledde till betydande bekämpningsåtgärder i Finland. Undantagsförhållandet har även påverkat hälsogranskningarna och vaccinationerna av barn i rådgivningsåldern.
Antalet hälsogranskningsbesök på barnrådgivningens begränsades redan i början av coronavirusepidemin. Även kundfamiljerna började annullera inbokade rådgivningstider på grund av rädsla för coronavirussmitta. Enligt data från Avohilmo registrerades under vecka sex i februari 10 procent färre besök än under motsvarande tid föregående år, och under vecka aderton 36 procent färre besök.
Ett minskat antalet...

Rådgivningens hälsovårdare har gjort hembesök sedan 1920-talet. Under de första åren baserade sig rådgivningsverksamheten mera på hembesök än på besök på mottagningen. Den centrala målsättningen för verksamheten var att minska spädbarnsdödligheten och att statistikföra de nyfödda.
Nästan alla hälsocentraler erbjuder fortfarande hembesök för familjer som väntar barn, har fått barn och i specialsituationer för familjen. I enlighet med författningen erbjuds hembesök för familjer som väntar sitt första barn redan under graviditeten, efter barnets födelse eller...

Vilka är grundpelarna för våra barns och ungas välbefinnande? I en workshop som ledningen för Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd ordnade tillsammans med sakkunniga förra fredagen diskuterade vi hur barn och unga i Finland mår.
Alla barn och unga ska uppleva att de har en nära relation till en vuxen, som stödjer och får barnet att känna sig godkänd och att hen blir hörd. Det skyddar också i situationer då man råkar ut...