Vi experter får ibland frågan hur många personer med funktionsnedsättning det finns i Finland. Det finns inget enkelt eller heltäckande svar på frågan, eftersom funktionsnedsättning inte kan definieras uttömmande med en enda siffra eller utifrån ett enda perspektiv.
Funktionsnedsättning kan till exempel betraktas utifrån en medicinsk eller en social modell. Dessutom är funktionsnedsättning alltid också en subjektiv upplevelse. För en utomstående kan det framstå som om en person har en funktionsnedsättning, även om personen själv...
Delaktighet för personer med funktionsnedsättning är inte bara en individuell rättighet, utan också en vägledande princip för allt socialarbete inom funktionshinderområdet. Många personer med funktionsnedsättning möter fortfarande hinder som har sitt ursprung i samhällsstrukturer och som försvårar deras rättigheter och fulla delaktighet. Dessa hinder finns inte enbart inom servicesystemet, utan sträcker sig ut i samhället – från konkreta brister i tillgänglighet till mer osynliga attityder gentemot funktionsnedsättning.
Enligt 7 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska strukturellt...
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning gav Finland sin rekommendation om verkställandet av konventionen i september. I grunden finns ett enkelt men kraftfullt budskap: utan information finns ingen uppföljning, och utan uppföljning finns inga verkliga rättigheter.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar Finland att säkerställa att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning förverkligas. Åtminstone två av de rekommendationer som kommittén kräver har koppling till THL:s arbete: konsekvensbedömning av lagreformer och utveckling av...
Enligt artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har personer med funktionsnedsättning samma rätt som andra att välja sin bostadsort, och de får inte tvingas till ett visst boendearrangemang. FN konventionen förpliktar staterna att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får det stöd de behöver för ett självständigt boende samt att förhindra isolering eller tvång till institutionsboende.
Vid seminariet Independent Living in the Nordic Countries i början av året låg fokus på dessa principer,...
De nordiska och baltiska länderna har länge förespråkat temat från artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som betonar individens rätt att leva självständigt och vara delaktig i samhället – ett ideal som betonas starkt i dessa länder. . Som en del av det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet bjöd vi in företrädare för de nordiska och baltiska länderna till ett seminarium om detta tema. Evenemanget sammanförde experter och...
I Finland ansvarar, sedan 2023, 21 välfärdsområden och Helsingfors stad för socialtjänsten. Den nuvarande socialtjänstlagen (1301/2014) trädde dock i kraft under en period då kommunerna ansvarade för socialtjänst. Lagens syfte är att främja och upprätthålla välbefinnande och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet samt säkerställa att tillräckliga och högkvalitativa socialtjänstinsatser tillhandahålls på lika villkor efter behov. Lagen har genomgått flera mindre ändringar, och de senaste träder nu i kraft under 2025.
Alla barn behöver vård och omsorg. Det är alltid i första hand vårdnadshavarnas skyldighet att trygga god vård och fostran samt den tillsyn och omsorg som behövs med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Barn i alla åldrar – med eller utan funktionsnedsättning – har alltid rätt till det föräldraskap som deras föräldrar erbjuder. Detta framgår också av konventionen om barnets rättigheter, enligt vilken föräldrarna gemensamt har det primära ansvaret för barnets fostran och...
Den nya lagen om funktionshinderservice som träder i kraft i början av 2025 betonar i högre grad än tidigare klientens delaktighet i sin egen klientprocess. Den bakomliggande tanken är att var och en av oss har rätt att delta i samhället utifrån våra egna styrkor och intressen.
Finland ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2016 och den är en del av Finlands lagstiftning. Konventionen ställer krav på samhället när det gäller tillgänglighet, delaktighet...
Det är viktigt att klienten inom det sociala arbetet med personer med funktionsnedsättning kan lita på att man följer systematiska och högklassiga verksamhetssätt inom det sociala arbetet och att den professionella fattar beslut i enlighet med klientens intresse.
Välfärdsområdet ansvarar för att beslutsfattandet är lagenligt. Före beslutsfattandet utreds klientens individuella situation och servicebehov genom samarbete mellan klienten och en professionell person inom socialvården. Vid behov kan även professionella personer inom hälso- och sjukvården delta i...
Föräldrars tidigare traumaupplevelser ligger i bakgrunden för många sårbarhetsfaktorer under graviditets-, förlossnings- och babytiden, det vill säga den perinatala perioden. Dessa upplevelser identifieras otillräckligt inom vården.
De första 1000 dagarna från början av graviditeten är särskilt betydelsefulla för utvecklingen av resten av en människas liv.
Identifiering och beaktande av traumaupplevelser och deras negativa effekter inom perinatalvården skulle förebygga generationsöverskridande risker och möjliggöra en trygg förberedelse inför förlossningen och föräldraskapet.
Den perinatala perioden är en möjlighet då nästan...
