Ordnandet av service för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdena är fortfarande under utveckling

Efter att vi nu har levt mer än nio månader i välfärdsområdena vet vi redan ett och annat om hur verksamheten har kommit igång i områdena. Syftet med servicen för personer med funktionsnedsättning, vilket även bör vara dess kärna, är att möjliggöra och säkerställa deltagande för personer med funktionsnedsättning samt att undanröja hinder för jämlikhet.

Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har beaktats på olika sätt i välfärdsområdena

På grundval av de olika dokument som styr välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi har rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktats på olika sätt i planeringen av välfärdsområdenas verksamhet. Perspektivet på funktionsnedsättning varierar i olika välfärdsområden, och den mångfald som finns bland personer med funktionsnedsättning återspeglas inte nödvändigtvis i välfärdsområdenas dokument. I vissa dokument framgår en förståelse av att en person med funktionsnedsättning är en deltagande person som är huvudpersonen i sitt liv. I andra dokument betraktas personer med funktionsnedsättning som människor i sårbar ställning, och tjänsterna för dem nämns främst i samband med tjänster för andra specifika grupper, såsom mentalvårds- och missbrukartjänster samt tjänster för äldre eller barn.

I vissa av välfärdsområdenas dokument finns ett historiskt eko från den medicinska modellens perspektiv på funktionsnedsättning, medan andra dokument återspeglar en syn på funktionsnedsättning som följer den sociala modellen. Exempelvis, när man i dokumentet tar upp service för personer i arbetsför ålder står det inte nödvändigtvis något om personer med funktionsnedsättning i hela kapitlet. Detta beror sannolikt på att servicen för personer med funktionsnedsättning har separerats och delvis decentraliserats i välfärdsområdets organisation, till exempel inom familjearbetet, socialarbetet, rehabiliteringen eller omsorgen. Ett annat alternativ är att servicen för personer med funktionsnedsättning är ett separat serviceområde.

En person med funktionsnedsättning kan vara ett barn, en ungdom, en person i arbetsför ålder eller en äldre person, och kan även tillhöra någon annan minoritet. Utifrån välfärdsområdenas dokument observeras detta inte, utan personer med funktionsnedsättning ses ofta som en enda servicegrupp. Det återstår att se vad som fungerar bäst för att tillgodose rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och tillgången till service: decentralisering eller ett separat serviceområde.

Servicen för personer med funktionsnedsättning organiseras på olika sätt

I välfärdsområdena har man slagit samman kommunernas service för personer med funktionsnedsättning, där genomförandet kan ha sett ut på olika sätt. Därför har servicen för personer med funktionsnedsättning mycket varierande positioner i välfärdsområdenas organisationsstrukturer. Oftast har servicen för personer med funktionsnedsättning placerats inom olika verksamhetsområden inom socialservicen, med olika namn, även om den också kan vara ett eget verksamhetsområde. I namnet på verksamhetsområdet har familjetjänster, hälso- och sjukvårdstjänster, tjänster för äldre eller vuxensocialarbete kombinerats antingen med socialservice eller service för personer med funktionsnedsättning. Verksamhetsområdets namn kan också vara tjänster för vuxna eller rehabilitering för vuxna. När man enbart tittar på organisationsscheman är det svårt dra slutsatser om hur klienten gynnas av en möjlig integration av tjänsterna och hur det faktiskt fungerar i praktiken. Har sammanslagningen gjort servicen smidigare och tillfört mångprofessionell kompetens?

När välfärdsområdena inledde sin verksamhet upplöstes specialomsorgsdistrikten för omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning och verksamheten överfördes till välfärdsområdena. Även om ändringen av sättet att ordna servicen inte borde leda till en förändring för klienten, kan det nya arbetssättet fortfarande vara under utveckling. Tyvärr försvåras välfärdsområdenas verksamhet av den tilltagande bristen på personal inom socialarbetet, den personliga assistansen och boendeservicen. Hur man i framtiden ska få tillräckligt med personal till dessa i hela landet är den avgörande frågan.

Välfärdsområdena håller fortfarande på att ta form

Man bör hålla i åtanke att välfärdsområdena fortfarande håller på att ta form. Ett år är fortfarande en kort tid för att avgöra hur slutresultatet kommer att bli när det gäller vilken organisationsreform som helst. Reformen kan ha medfört nya tillgänglighetsproblem, om telefonnumret till rätt expert inte kan nås av en invånare som försöker ta kontakt på nytt. Dessutom är olika planer för att balansera ekonomin och göra nedskärningar och besparingar i servicen vanliga.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar till att beakta de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning samma möjligheter att delta i samhället som alla andra. Om välfärdsområdena utgår från de mänskliga rättigheterna, till exempel ett socialt perspektiv på funktionsnedsättning och att människan med alla sina behov förblir i centrum för tjänsterna, kommer vi förhoppningsvis inte att hamna allt för snett i fortsättningen.

När det gäller den nya lagen om funktionshinderservice fortsätter vi ännu att vänta. Den senaste informationen är att ikraftträdandet av lagen om funktionshinderservice ska skjutas upp till början av 2025.

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.