Nordiskt samarbete stärker också funktionshinderområdet

Finland och det finländska samhället har utbyte av det nordiska samarbetet på många sätt. Vi kan lära oss bra arbetssätt av varandra och samordna vår lagstiftning på ett sätt som gynnar medborgarna och hela samhället. Ett konkret exempel på samarbete som underlättar för medborgarna och samhällena är den fria rörligheten mellan de nordiska länderna.

I det nordiska samarbetet deltar Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt Åland, Färöarna och Grönland.

Samarbetet mellan länderna har också intensifierats i internationella organisationer, såsom Europeiska unionen. Eftersom de nordiska länderna är mycket likartade till sin samhällsordning har de ofta samma intressen i beslutsfattandet inom Europeiska unionen. Som enskilda påverkare är de nordiska länderna små, men som en enhetlig värdegemenskap bildar vi ett inflytelserikt block i EU.

Genom det nordiska samarbetet förankras och identifieras Finland som en del av den nordiska värdegemenskapen, som präglas av stark demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet, yttrandefrihet och tolerans samt ett aktivt och engagerat medborgarsamhälle, hållbarhetstänkande och målmedvetet klimatarbete.

Teamet Funktionsvariation i samhället verkar i tre nordiska samarbetsorgan

Institutet för hälsa och välfärd (THL) deltar i det nordiska samarbetet som en del av social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Teamet Funktionsvariation i samhället på THL deltar i tre olika samarbetsorgans verksamhet: Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, Nordiskt demensnätverk och det nordiska nätverket för sällsynta sjukdomar (The Nordic Network for Rare Diseases). I alla dessa forum främjar vi THL:s uppdrag att försvara välfärd, hälsa och trygghet i ett föränderligt samhälle.

Genom att delta i det nordiska samarbetet stöder vi också våra strategiska mål. Det nordiska samarbetet ger för sin del förutsättningar att sträva efter en välmående befolkning, jämlika tjänster, ett tryggt samhälle, högklassig information, effektiv FUI-verksamhet och ett förutseende och lärande THL.

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder (Funktionshindersrådet) har varit aktivt i decennier. Arbetet styrs av samarbetsprogram och det senaste gäller åren 2023–2027. I detta program, liksom i de tidigare, har det varit viktigt att lyfta fram FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och förverkliga dess principer.

De nordiska länderna har årligen genomfört nordiska sidoevenemang vid statspartskonferensen i New York för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och lyft fram olika teman som vi anser vara viktiga. Under konferensen i juni i år är temana för sidoevenemangen digitaliseringen och urfolkens situation.

THL:s team Funktionsvariation i samhället deltar också i Nordiskt demensnätverk och temanätverket Demens och intellektuell funktionsnedsättning. Demensnätverket främjar utbyte av erfarenheter från nationella strategier och internationellt arbete. Det internationella intresset för de nordiska demensstrategierna är stort.

Det nordiska samarbetet inom sällsynta sjukdomar bedrivs inom det nordiska nätverket för sällsynta sjukdomar (Nordic Network of Rare Diseases NNRD). I nätverket delar representanter för statsförvaltningen, serviceanordnare och medborgarorganisationer i olika nordiska länder med sig av sina åsikter och erfarenheter om situationen för personer med sällsynta sjukdomar, servicesystemets tillstånd och det praktiska vård- och servicearbetet. Nätverket strävar efter att lösa gemensamma problem med anknytning till sällsynta sjukdomar och även efter att samordna samarbetet kring sällsynta sjukdomar på EU-nivå. En viktig del av NNRD:s verksamhet är den nordiska konferensen om sällsynta sjukdomar som ordnas vartannat år och som för samman myndighetsaktörer, personer med sällsynta sjukdomar, experter, yrkespersoner och forskare. Konferensen ordnas nästa gång år 2025 och Finland ansvarar i egenskap av ordförandeland för att ordna den.

Samarbetet fortsätter både inom forskningen och i Nordiska ministerrådet

I början av året inledde vi ett forskningsprojekt där vi granskar psykisk hälsa och tillfredsställelse med livet bland unga med funktionsnedsättning samt deras erfarenheter av servicen efter pandemin. I NordForsk projektet D-youth deltar Finland, Sverige, Norge och Island.

Finland kommer att vara ordförande i Nordiska ministerrådet 2025. Ordförandeskapet kommer undantagsvis till Finland ett år i förtid, eftersom Danmark har bett Finland om möjlighet att byta ordning på grund av sitt EU-ordförandeskap som infaller under samma år.

Vid THL sköts ordförandeskapet i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet. Under året finns möjlighet att lyfta fram viktiga frågor nationellt och internationellt. Bakgrunden till arbetet är nationella program, såsom Finlands och Nordens funktionshinderspolitiska program samt Finlands nyligen publicerade nationella program för sällsynta sjukdomar. Alla dessa program har samband med FN:s människorättskonventioner och i synnerhet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ett fungerande samarbete stärker både det nationella och det internationella arbetet inom funktionshinderområdet. Samtidigt stärks rättsstaten och välfärdsstaten. Rättsstatens och välfärdsstatens verksamhet förutsätter att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses både på lagstiftningsnivå och i praktiken. I dessa tider är det viktigt att förtydliga sitt eget tänkande – för att kunna försvara dem som är svagare.

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.