Den vanligaste dödsorsaken bland personer med spelberoende var självmord

Lördagen den 10 september är den Internationella suicidpreventiva dagen. I programmet för självmordsprevention (Strategi för psykisk hälsa 2020–2030) betonas att självmordsrisken för personer som upplever beroendeproblem bör bedömas. En riskgrupp som bör beaktas är personer som fått diagnosen spelberoende. Den vanligaste dödsorsaken hos personer med penningspelsberoende är självmord. Informationen grundar sig på siffrorna i THL:s vårdanmälningsregister om diagnoser av spelberoende och Statistikcentralens uppgifter om dödsorsak.

Siffror om självmord och diagnoser för spelberoende

• var tredje dödsfall (33 %) bland dem som fått diagnosen spelberoende var självmord
• 67 % av dem som fått diagnosen spelberoende var män och 33 % kvinnor
• medianåldern för självmord bland personer som fått diagnosen spelberoende var 32 år
• medianåldern för personer som avlidit i självmord bland hela befolkningen var 49 år
• andelen självmord av alla dödsfall bland hela befolkningen var 1,6 %

Spelberoende är ett funktionellt beroende som diagnostiserades under åren 2011–2020 hos 2617 myndiga. Av dem hade 54 personer avlidit och självmord var dödsorsaken för 18 personer. Var tredje död var alltså självmord. Bland hela befolkningen var dödsorsaken självmord för mindre än två procent.

Många av dem som dog av självmord var unga

De som fått diagnosen spelberoende och som avlidit på grund av självmord var oftast män och ganska unga. Deras medianålder var 32 år, medan medianåldern för personer som avlidit av självmord bland hela befolkningen var 49 år. Flera internationella undersökningar har visat att spelberoende ökar risken för att dö av självmord.

Män och ungdomar är överrepresenterade bland dem som fått diagnosen spelberoende. Sammantaget diagnostiseras spelberoendet mer än tidigare, men fortfarande är det endast få som får diagnosen.

Det är ytterst viktigt att identifiera spelberoende och självmordsrisk

Förmågan att identifiera risken för självmord är en av hörnstenarna i förebyggandet av självmord. Spelberoende är ofta förknippat med andra störningar i psykisk hälsa och beteende, såsom depression, missbruksproblem och sömnstörningar, som ökar risken för självdestruktivitet och självmord. Det är viktigt att yrkesutbildade inom social- och hälsovården också är medvetna om förekomsten av andra samtidiga sjukdomar och den ökade risken för självmord hos personer som fått diagnosen spelberoende.

Stigman måste minskas

Man kan sträva efter att minska stigman med hjälp av information och utbildning. Fördomar om spelberoende och självmord bör minskas. Information om skadeverkningarna av spelberoende och möjligheterna att vårda det bör erbjudas förutom åt yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården även i större utsträckning till befolkningen.

Identifieringen av spelberoende försvåras av att problemet vanligtvis hemlighålls. Att söka hjälp kan bromsas upp eller förhindras av flera olika orsaker, bland annat upplevd skam, skuldkänsla och förnekande av problemet. Genom att föra spelande om pengar på tal kan man förebygga att problemen förvärras och erbjuda stöd redan i ett så tidigt skede som möjligt. Tidigt stöd kan också förhindra självmord.

Sökandet av vård kan också försvåras av att man inte vet var man ska söka hjälp. Vård med låg tröskel borde finnas tillgänglig överallt i Finland och man borde också se till att informationen om tjänsterna når medborgarna. Tillgången till vård bör underlättas och påskyndas. Ifall det finns misstanke om självmordsrisk bör man få hjälp omedelbart.

Närstående till en person som avlidit till följd av självmord ska aktivt erbjudas hjälp och stöd. Man vet att närstående till en person som avlidit till följd av självmord löper förhöjd risk för psykiska sjukdomar och självdestruktivt beteende.

Även ett självmord är för mycket

Yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården har en stor roll i förebyggandet av självmord hos personer som fått diagnosen spelberoende, men framför allt i ett bredare perspektiv spelar samhällets funktion en viktig roll. Med tanke på förebyggandet av självmord är det viktigt att öka kunskapen, ingripandet i ett tidigt skede, ansvarsfull nyhetsrapportering och avlägsnandet av stigma.

Var och en av oss kan också hjälpa till, eftersom lyssnande och närvaro kan vara livsviktiga handlingar. Om någon du känner är i fara för självmord, gör så här: lämna inte personen ensam och kontakta en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att få hjälp.

Stöd och råd:

Hjälp mot självdestruktivitet (Surunauha ry) (på finska)
Centret för suicidprevention (Mieli rf)
FinFami – Hjälp för anhöriga (på finska)
Peluuri

Om du behöver hjälp genast: i akuta nödsituationer betjänar det riksomfattande nödnumret 112. Psykiatrisk jour 24 h tfn 116 117. Kristelefon 24 h tfn 09 2525 0112. Alternativt kan du ringa eller besöka hälsovårdscentralen i ditt område. Berätta att du behöver hjälp och att du eller din närstående har självdestruktiva tankar.

Läs mer:

Spelberoende diagnostiseras mer än tidigare, men fortfarande är det endast få som får diagnosen (THL-webbnyhet, på finska)

Det är viktigt att identifiera spelberoende i ett tidigt skede – nya riktlinjer för diagnostik, stöd och vård. (Potilaan Lääkärilehti, på finska)

I skrivandet har också deltagit specialforskaren Tiina A. Latvala och forskningschefen Anne H. Salonen, Enheten för främjande av hälsa och välfärd, THL.

Din e-postadress kommer inte publiceras.