I och med förändringarna i samhället har vår värld blivit mer individcentrerad. Denna trend syns också i det sociala arbetet. Ännu för några år sedan sågs klienten som föremål för förändringsarbete, vård och omsorg. Så småningom har klientens roll blivit allt mer aktiv och i bästa fall också mer jämlik som aktör och utvecklare av tjänsterna. Man strävar efter att skräddarsy tjänsterna så att de blir mer individuella och klienten har en synligare roll i sin egen serviceprocess.
Man ska följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
En möjliggörande faktor för denna ändring inom funktionshinderservicen är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ratificerades i Finland 2016. Syftet med konventionen är att trygga rätten till delaktighet och likabehandling för personer med funktionsnedsättning samt den service som krävs för att uppnå dessa mål.
Detta medför också en ny roll för det sociala arbetet med personer med funktionsnedsättning, eftersom efterlevnaden av konventionen måste följas upp. Uppföljningen förutsätter att man rapporterar vidare om fenomen inom det sociala arbetet och klientarbetet. För rapporteringen behövs arbetssätt inom det strukturella sociala arbetet.
Utgångspunkten för det sociala arbetet är aktiv växelverkan
Klientuppgifterna inom strukturellt socialarbete uppkommer utifrån uppgifter som fås vid enskilda klientmöten. Utgångspunkten för ett lyckat klientarbete är aktiv växelverkan samt att skapa en gemensam förståelse för vilket stöd och vilka tjänster klienten behöver för att kunna leva som en jämlik medlem i samhället. Inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning innebär detta att personalen ska ha möjlighet att bekanta sig med klientens individuella liv och den hjälp och stöd som behövs i det. Detta förutsätter naturligtvis tillräckliga resurser för det sociala arbetet.
När nyheterna rapporterar om personalbristen inom det sociala området får personaldimensioneringen synlighet och hur man uppfyller den. I fråga om socialarbetet är diskussionen mindre och fokuserar främst på dimensioneringen av antalet klienter per anställd inom barnskyddet. Personalbristen kan inte låta bli att påverka uppnåendet av de kvalitativa målen för det sociala arbetet. Kvalitativa mål är att följa de etiska anvisningarna inom det sociala området samt att förverkliga kärnan i det sociala arbetet, både på den enskilda klientens och på samhällsnivå.
Antalet klienter hos en enskild anställd inom funktionshinderservicen är ganska stort
Utredningen om service för personer med funktionsnedsättning 2022 beskriver situationen inom servicen för personer med funktionsnedsättning hösten 2022 med tanke på både servicen och delvis även personalens tillräcklighet. Tillräcklig personal är en förutsättning för att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna genomföras och dess mål uppnås.
I kommunenkäten frågade man hur tillsättandet av tjänster och befattningar som socialhandledare och socialarbetare lyckats. Av dem som svarade på kommunenkäten kliente 72 områden svara på frågan om antalet klienter och anställda. I dessa områden var antalet årsverken sammanlagt 491 och antalet klienter 74 229. Siffrorna är riktgivande, eftersom en del av respondenterna meddelade att svaret grundar sig på en bedömning. Av svaren kan man inte direkt dra slutsatser om enskilda arbetstagares klientantal, eftersom en del av områdena meddelade att arbetstagarna och arbetar inom andra områden inom socialvården. I vilket fall som helst verkar det som om antalet klienter hos en enskild anställd inom funktionshinderservicen är ganska stort.
De personer som svarade på arbetstagarenkäten lyfte fram sin oro över att det stora antalet klienter försvårar genomförandet av socialarbetets process på ett klientorienterat sätt. Dessutom är det svårt att få klientens röst hörd, eftersom de anställda som utför klientarbete inte har tid eller möjligheter att följa upp tjänsternas faktiska effekter.
Personalen inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning – en samhällelig påverkare
I det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning samlas information om vilka åtgärder som främjar jämlikhet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, samt å andra sidan också information om vilka hinder som finns för det fulla medborgarskapet. Socialarbetarna skall gripa in när de ser hinder för att hitta lösningar.
Personalen inom det aktiva sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning har möjligheter att påverka för att förbättra rättigheterna och jämlikheten för personer med funktionsnedsättning. Detta förutsätter dock att personalen har tillräckligt med tid för såväl individuella samtal med enskilda klienter som för möjligheter att samla den kunskap som erhållits under dessa samtal till en del av den information som behövs vid samhälleliga förändringar. Med hjälp av tillräckliga resurser har det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning möjlighet att genomföra sin samhälleliga förändringsuppgift.
Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället
Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.
Läs mer:
- Projektsida: Service för personer med funktionsnedsättning 2022 (THL)
- Delaktighet för personer med funktionsnedsättning (Handbok om funktionshinderservice)
- Resultat från kommun- och arbetstagarenkäten. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Arbetspapper 2023/15. (på finska men sammandrag på svenska)
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll