Socialarbetare som arbetar med personer med funktionsnedsättning ska ha utrymme och befogenheter för etiskt hållbart övervägande

Under den senaste tiden har vi fått läsa insändare från socialarbetare som är bekymrade över att möjligheterna att göra överväganden har minskat.

Inom det sociala arbetet är övervägandet ett aktörskap där man ständigt gör val, till exempel när det gäller vilken uppgift som är mest akut och vad som kan flyttas fram. Inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning hänger övervägandet också ihop med beslutsfattande och med hur ärenden avgörs. Det övergripande övervägandet inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning grundar sig på yrkesetisk baskompetens inom socialt arbete och till exempel på specialkompetens inom juridiska frågor med koppling till det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning. För att kunna förverkliga övervägandet som aktörskap behöver man utrymme och befogenheter att göra val och fatta beslut.

Det individuella övervägandet som yrkesutbildade personer inom socialarbetet gör har dock kunnat vara underställd olika teams eller chefers beslutanderätt. Detta motiveras med att det tryggar klienternas jämlika ställning och enhetlig praxis i arbetet. En sådan här förändring i arbetskulturen påverkar det sociala arbetet.

Åtminstone i situationer där arbetstagaren är bunden till ett beslut som fattats av teamet och/eller chefen, undergräver överföringen av övervägandet och därmed beslutanderätten expertisen inom socialt arbete när den enskilda arbetstagarens övervägande utvärderas av andra parter som är utomstående i förhållande till klientmötena. Det här kan leda till att arbetstagaren utsätts för etisk belastning om de föreslagna lösningarna inte följer de etiska principerna inom det sociala området. Etiken bör synas i alla situationer som ingår i klientprocessen samt i motiveringarna till besluten.

För det andra innebär rätten till jämlikhet för personer med funktionsnedsättning inte samma service för alla. Situationerna för klienter inom servicen för personer med funktionsnedsättning måste avgöras individuellt för att trygga lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning att leva i samhället. Denna skyldighet ingår i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Situationerna ska granskas i förhållande till de miljöer där personerna med funktionsnedsättning lever. I det praktiska arbetet finns det därför inga situationer som kan lösas enbart med hjälp av enhetlig praxis.

Övervägandet utsätts för tryck från många olika håll

Övervägandet inom servicen för personer med funktionsnedsättning ska vara öppet och transparent, och klientens delaktighet ska också förverkligas i övervägandet som det sociala arbetet gör. Övervägandet är dock förknippat med flera olika faktorer som delvis har ett spänningsladdat förhållande till varandra. Det finns förväntningar på socialarbetarna från såväl klienter, arbetsgivare och kollegor som från det politiska beslutsfattandet. Övervägandet styrs också av olika ramar, exempelvis juridiska, yrkesmässiga och organisatoriska sådana. Dessa kan komplettera varandra men också vara motstridiga. I vissa situationer kan till exempel normer eller värderingar stå i konflikt med klientens servicebehov eller med de ekonomiska ramvillkoren.

När sådant tryck från olika håll uppstår krävs gediget professionellt aktörskap inom det sociala arbetet, möjlighet att utnyttja aktörskapet samt tillräckliga resurser för att kunna göra ett övervägande.

Socialt arbete är både praktiskt klientarbete och samhälleligt påverkansarbete. Socialarbetets samhälleliga aktörskap är kopplat till etik, till exempel till att försvara de mänskliga rättigheterna och till att främja delaktighet och rättvisa. När det gäller övervägande innebär detta att det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning ska ha både utrymme och befogenheter att använda etiskt hållbart övervägande.

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.