I Finland ansvarar, sedan 2023, 21 välfärdsområden och Helsingfors stad för socialtjänsten. Den nuvarande socialtjänstlagen (1301/2014) trädde dock i kraft under en period då kommunerna ansvarade för socialtjänst. Lagens syfte är att främja och upprätthålla välbefinnande och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet samt säkerställa att tillräckliga och högkvalitativa socialtjänstinsatser tillhandahålls på lika villkor efter behov. Lagen har genomgått flera mindre ändringar, och de senaste träder nu i kraft under 2025.
Enligt Petteri Orpos regeringsprogram kommer Finland att reformera sin socialtjänstlag under denna valperiod. Under regeringsperioden har redan utredningar genomförts om nivåindelning av socialtjänst och om att centralisera tjänster som kräver specialkompetens. Social- och hälsovårdsministeriet arbetar med reglering relaterad både till socialtjänstens och hälsovårdens tjänsteutbud. Regleringen definierar de principer som styr vilka tjänster och metoder som ingår i social- eller hälsovårdens tjänsteutbud eller som undantas därifrån.
I Sverige är socialtjänsten under ansvar av 290 kommuner, vars befolkning varierar från några tusen till en miljon. Den nuvarande, Socialtjänstlagen, har varit i kraft sedan 1982. I maj 2025 planeras den svenska regeringen besluta om ett förslag om en ny socialtjänstlag som förväntas träda i kraft den 1 juli 2025.
Målet med den nya lagen är att göra socialtjänsten mer förebyggande, mer tillgänglig och evidensbaserad. Detta innebär bland annat att socialtjänsten ska arbeta mer proaktivt och identifiera behov innan de utvecklas till allvarliga problem. Lagen kommer även att tydliggöra det förebyggande arbetet mot brottslighet, förbättra tillgängligheten till tjänster genom att exempelvis förlänga öppettider och snabbt ge hjälp i akuta situationer. Barns rättigheter förtydligas, då FN:s konvention om barnets rättigheter numera också är lag i Sverige. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter när barnets bästa bedöms, och barnet har rätt att få information om åtgärder som rör hen.
I Sverige förbereder kommunerna sig för den nya lagens införande. I praktiken skiljer sig inte den reviderade lagens innehåll särskilt mycket från den ursprungliga lagstiftningen från 1980, då det sociala rättsområdet för första gången fick en samlande lag. Den nya lagen 2025 handlar snarare om att få tillbaka fokus på tillgången till socialtjänst och förebyggande åtgärder, som har hamnat på avstånd. Även i Finland har fokus i socialtjänsten legat på åtgärder för att korrigera snarare än att förebygga.
Arbetslöshet och sociala problem växer, särskilt i Finland – oro för gängbrott och kriminalitet i Sverige
I Finland och Sverige kämpar socialvården delvis med samma frågor. Dessa är t.ex. växande arbetslöshet, fattigdom och hotet om ökad samhällelig oro.
Arbetslösheten, psykisk ohälsa och behovet av stöd för barn och familjer har ökat de senaste åren både i Finland och Sverige. I februari 2025 var arbetslösheten i Sverige 9,4 procent, vilket var en ökning med 0,9 procentenheter från föregående år. I Finland hade arbetslösheten stigit till 12 procent, vilket var 1,2 procentenheter högre än året innan vid samma tidpunkt. Enligt EUROSTAT var 18,7 procent av ensamstående hushåll i Finland i allvarlig risk för fattigdom 2024, vilket var en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med 2023. I Sverige var motsvarande siffra 18,8 procent, vilket var en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. I Finland hade ensamstående föräldrar en ökad risk för allvarlig fattigdom, medan den minskade i Sverige med hela 3,2 procentenheter. Allvarlig fattigdomsrisken definieras som personer eller hushåll vars inkomster är under 50 procent av medianinkomsten.
Rapporterad brottslighet har också ökat under åren, särskilt i Finland. I Finland har andelen av befolkningen som rapporterat att de upplever brott, våld eller skadegörelse som ett problem i sitt närområde ökat mellan 2020 och 2023. I Sverige är den politiska uppmärksamheten riktad mot brottslighet och gäng, men i stort har Sverige lyckats minska de situationer där människor upplever brott, våld eller skadegörelse som ett problem för deras hushåll.
Tillgång till socialtjänst: Ökade satsningar i Sverige, nedskärningar i Finland
I Finland har Petteri Orpos regering genomfört och planerar flera sparåtgärder inom socialtjänsten under den nuvarande regeringsperioden. Dessa åtgärder riktas både mot socialförsäkringsförmåner och mot strukturerna för social- och hälsovårdstjänster. Genom att begränsa social- och hälsovårdstjänsternas utbud siktar regeringen på att spara 1,15 miljarder kronor (100 miljoner euro) inom socialtjänsten. Enligt de senaste uppgifterna kommer besparingarna att genomföras genom att minska detaljerade tjänsteuppgifter. Under denna regeringsperiod har flera nedskärningar i socialförsäkringen genomförts, och effekterna av dessa återspeglas även i socialtjänsten.
Den svenska regeringen har avsatt totalt 8 miljarder kronor (cirka 727 miljoner euro) för genomförandet av den nya socialtjänstlagen under åren 2024–2028. Denna finansiering är särskilt avsedd för att öka kompetens och personal inom socialtjänsten. Dessutom föreslår regeringen ett avtal med Sveriges Kommuner och Regioner om att under åren 2024–2028 ge 20 miljoner kronor (1,82 miljoner euro) årligen för att stödja kommunerna i övergången till nya arbetssätt enligt den nya lagen.
Trots att reformen ses som ett betydande steg för svensk socialpolitik, har det uttryckts oro för om de avsatta medlen för åren 2024–2028 räcker för att genomföra reformen. Flera aktörer har uttryckt behovet av ytterligare finansiering för att alla 290 kommuner ska kunna anpassa sig till de nya kraven.
Avslutningsvis: Socialtjänsten bör utvecklas baserat på kunskap
Bakom socialtjänstens ärenden finns ofta långvariga situationer och omfattande samhälleliga sammanhang som måste undersökas och följas för att få information om effektiva tjänster. Positivt i Sverige är att den nya lagen kommer att kräva att arbetet sker utifrån ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Ett nytt socialtjänstregister kommer att införas för att underlätta uppföljning. Dessutom pågår många initiativ för att utnyttja erfarenheter från arbetet för att bygga upp kunskap på praktisk nivå.
I båda länderna finns en hög personalomsättning inom socialtjänsten. Erfarna socialarbetare söker sig till andra jobb. Detta leder till att nyutexaminerade socialarbetare får ta hand om svåra familjeärenden i enheter där den mest erfarna kollegan kanske bara har varit på arbetsplatsen ett eller två år. Här skulle Finland och Sverige kunna vinna på att hitta lösningar genom samarbete mellan länderna kring de gemensamma problemen.
Särskilt de olika ekonomiska satsningarna på socialtjänsten är en viktig aspekt. I Sverige innebär reformen en ny energi och hopp för socialpolitiken. I Finland pågår en demonstration för socialtjänstens sak. Situationen i Finland skapar en annan tro på välfärdsstaten än i Sverige.
Effekterna av de satsningar eller nedskärningar som gjorts i båda länderna kommer att synas gradvis under åren.