Starkt samband mellan psykiska problem i ungdomen och utslagning

Det är vanligt att ungdomar som har fått en psykiatrisk diagnos varken studerar eller arbetar som unga vuxna. Risken är extra hög för unga som har konstaterats ha ett autismspektrumtillstånd eller en psykos. Vård och rehabilitering av psykiska sjukdomar är viktiga i arbetet mot utslagning av unga.

Utslagning

Det finns inte en enskild definition på utslagning och utslagning är svår att mäta. Ofta talar man för enkelhetens skull om NEET-unga. NEET är en förkortning av det engelska begreppet ”not in education, employment, or training”. Med NEET avses unga som inte studerar eller arbetar. Eurofound har uppskattat att 12% av 15–24 åringarna i EU var NEET 2015.

Psykisk sjukdom och NEET

I den finländska 1987-födelsekohortstudien konstaterades ett tydligt samband mellan psykisk sjukdom i tonåren och att långvarigt, över fem år, varken studera eller arbeta som ung vuxen. Studien omfattade 55 273 personer. Av dessa hade 10,9% fått en psykiatrisk diagnos då de var 10–20 år gamla. Av dem som under minst fem år var NEET som unga vuxna hade nästan hälften fått en psykiatrisk diagnos tidigare. Sambandet fanns inte bara mellan NEET och allvarliga psykiska sjukdomar utan det gällde alla de viktigaste psykiatriska diagnoskategorierna.

Två grupper konstaterades ha extra hög sannolikhet för NEET. Knappt hälften av ungdomarna som hade haft en psykos och nästan tre fjärdedelar av dem med en störning på autismspektret och som inte hade slutfört andra stadiets studier, var senare långvarigt NEET.

Vad kan man göra åt saken?

Tyvärr har tidigare internationella studier konstaterat att kvaliteten på yrkesinriktad rehabilitering ofta är låg. Dessutom har det konstaterats att unga med psykisk sjukdom ofta inte har nytta av vanliga tjänster för arbetssökande. Lyckligtvis finns det nya metoder för att stöda personer med allvarlig psykisk sjukdom att komma in på arbetsmarknaden. En sådan metod är IPS (Individual placement and support, individanpassat stöd till arbete), som nu testas i Finland. Metoden har undersökts mycket i andra länder och konstaterats ge bra resultat.

Det finns också flera andra projekt för att förbättra den psykiska hälsan i Finland. Den nationella strategin för psykisk hälsa har bland annat utveckling av mentalvårdstjänster i allmänhet och tjänster nära barn och unga i synnerhet som tyngdpunktsområde. Dessutom fokuserar social- och hälsovårdsministeriet på stöd till partiellt arbetsföra i Programmet för arbetsförmåga.

Förutom projekten för att stöda vuxna med psykiska problem behöver vi också se till att ungdomar får stöda i sina studier och i att ta steget ut i arbetslivet. Studier och arbete är viktiga delar av tillfriskningsprocessen. De stöder dygnsrytmen, ger mål i livet och minskar stigmat som kan vara förknippat med psykisk sjukdom.