Barnets bästa ska tryggas inom närståendevården

Alla barn behöver vård och omsorg. Det är alltid i första hand vårdnadshavarnas skyldighet att trygga god vård och fostran samt den tillsyn och omsorg som behövs med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Barn i alla åldrar – med eller utan funktionsnedsättning – har alltid rätt till det föräldraskap som deras föräldrar erbjuder. Detta framgår också av konventionen om barnets rättigheter, enligt vilken föräldrarna gemensamt har det primära ansvaret för barnets fostran och utveckling i enlighet med barnets bästa. Enligt konventionen ska dock samhället stödja föräldrarna i barnuppfostran.

När blir föräldrar närståendevårdare?

Inom närståendevården är det i allmänhet en vårdnadshavare som vårdar och tar hand om ett barn med funktionsnedsättning eller sjukdom i hemmet. För att kunna skilja mellan arbetet som närståendevårdare och föräldraskapet behöver man vid bedömningen av stöd för närståendevård mångsidig och tillräcklig information om barnets utveckling och den omfattande variation som även förekommer bland barn i samma ålder som inte har en funktionsnedsättning.

Grunderna för beviljande av närståendevård är i stora drag desamma vid närståendevård av barn och vuxna, och det finns ingen nedre eller övre åldersgräns för att få stöd för närståendevård. Barnfamiljernas situationer är dock väldigt annorlunda jämfört med vuxnas. Barns funktionsförmåga kan förbättras eller försämras, men när det gäller äldre personer försämras funktionsförmågan hos alla med åren.

Vid bedömningen av stöd för närståendevård beaktar man om barnets behov av daglig omsorg, omvårdnad, handledning och tillsyn är avvikande med tanke på åldern. Det särskilda vårdbehov som barnet har på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning ska vara betydande med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå, och vården ska vara bindande för vårdaren. Beviljandet av stöd för närståendevård ska alltid vara förenligt med barnets bästa.

Annan service behövs utöver stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård är en helhet som omfattar behövliga tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården, till exempel hälsoundersökningar och träning.

Om familjens vardag belastas av många mottagningsbesök, behandlingsåtgärder och brådska, sätts förälderns resurser på prov och familjens gemensamma tid eller föräldrarnas förhållande kan hamna i bakgrunden. Att vara förälder till ett barn med särskilda behov kräver mer resurser än normalt, och arrangemangen kan vara utmanande inte bara för föräldern utan också för parförhållandet och hela familjens välmående. Det finns ett omfattande utbud av olika tjänster och stödformer för barn, föräldrar och familjer med allt från kamratstöd som erbjuds av tredje sektorn och konkret hjälp i vardagen i form av hemservice för barnfamiljer, till tjänster som stöder föräldraskapet och parförhållandet, eller stödfamiljsverksamhet som underlättar familjens vardag. Barn- och familjetjänsterna är tjänster för alla barnfamiljer. Service för personer med funktionsnedsättning kan komplettera den allmänna socialservicen. När det är fråga om barn är det skäl att särskilt noga fundera på vilka tjänster och stöd som på bästa möjliga sätt säkerställer barnets, förälderns och hela familjens välfärd och ork samt tryggar en balanserad utveckling.

Närståendevårdare ska kunna arbeta

Barns närståendevårdare är i allmänhet i arbetsför ålder. Det är viktigt att närståendevårdaren har möjlighet att arbeta med hjälp av andra tjänster som tillhandahålls för den vårdbehövande. Närståendevård och förvärvsarbete åtminstone på deltid förbättrar vårdarens arbetsmöjligheter efter att närståendevården upphört, garanterar vårdaren ett bättre pensionsskydd och upprätthåller sociala relationer och det övriga livet. Bättre utkomstförutsättningar ger sannolikt också ökat välbefinnande.

De som är närståendevårdare till barn kan bli utestängda från arbetslivet, i synnerhet kvinnor. Genom familjevänlig praxis i arbetslivet och genom att få fler män att bli närståendevårdare kunde man öka jämställdheten och den ekonomiska jämlikheten.

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.