Beaktandet av modersmål och kultur visar på respekt för mångfalden hos personer bland urfolken

”Ingen av oss är född med enbart en identitet” konstaterade Gerard Quinn, FN:s särskilda rapportör för rättigheter för personer med funktionsnedsättning på det Nordiska webbinariet ”Urfolk, språk, kultur och livscykel” som hölls 31.8.–1.9.2021. Webbinariet fokuserade på rättigheter för den del av urfolken som har demens eller funktionsnedsättning samt betydelsen av språk- och kultursensitiv service.

I intersektionellt arbete för mänskliga rättigheter ses människan som en helhet

Under evenemanget talade Quinn om intersektionalitet, där individens ställning och gruppidentiteten påverkas av många olika faktorer. Inom oss har vi alla en identitet och överlappande identiteter såsom kön, språk, hudfärg, funktionsnedsättning, religiös eller etnisk bakgrund. De här faktorerna kan antingen medföra privilegier eller leda till diskriminering. De påverkar personernas ställning i samhället var för sig eller i kombination. 

Traditionellt sett har individens ställning och möjligheter i samhället setts i sammanhanget av vilken grupp hen anser sig tillhöra. Det har till exempel pratats om kvinnors rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Med detta i åtanke beaktas det emellertid inte att en persons livscykel påverkas av olika faktorer och att hen till exempel kan tillhöra flera grupper samtidigt som påverkar hans eller hennes rättigheter och identitet.

Quinn konstaterade att när man skall ta intersektionalitet i beaktande förutsätts vi ställa djupare frågor än att fråga ”hur har jag blivit behandlad jämfört med en annan grupp”. För att ta intersektionalitet i beaktande tvingas vi att titta på hur vi har hamnat där vi är, vad har vi gjort samt beakta våra erfarenheter under vår livscykel. I arbetet med mänskliga rättigheter innebär intersektionalitet att ta hänsyn till en persons individuella situation när man till exempel bedömer hans eller hennes risk att bli diskriminerad.

Samernas språk och kultur är inte begränsat till statsgränser

I Finland och EU är samerna det enda juridiskt erkända urfolket. Under webbinariet förklarade hälsovårdaren Elle Aikio att samerna kulturellt är ett folk, vars hemregion är indelat i fyra olika länder: Finland, Sverige, Norge och Ryssland. De flesta samer är flerspråkiga på olika sätt. Staterna har delat upp detta kulturområde och dess nio olika samiska språk inom nationella gränser, vilket är en konstgjord uppdelning ur urfolkens synvinkel. I Finland är de officiella samiska språken nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

Samernas vardag påverkas av lagarna i fyra olika länder, till exempel att driva en näring och få tillgång till service. Bland samerna finns till exempel personer som använder social- och hälsovårdstjänster över gränserna eller vars släktingar bor på andra sidan gränsen. Under coronaepidemin kan reserestriktioner länderna emellan ha försvårat möjligheten att hjälpa en släkting med demens som bor på andra sidan gränsen.

Jämlikt bemötande förutsätter beaktande av alla grundläggande rättigheter

Sanna Ahola, expert på Människorättscentret, berättade hur mänskliga rättigheter för äldre med funktionsnedsättning och demens kan kränkas när en persons beslutsförmåga anses vara nedsatt och hans eller hennes rättshandlingsförmåga underskattas. Så här kan det gå till exempel ifall deras grundläggande rättigheter begränsas utan stöd av lagstiftning till exempel genom att godtyckligt begränsa deras rörelsefrihet.

Men för samer med demens kan jämlikhet inte nödvändigtvis uppnås, även om man beaktar deras rättigheter som personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. I det här fallet behöver vi överväga hur till exempel språkliga rättigheter uppfylls. I Finland har till exempel samer rätt att använda sitt modersmål när de sköter ärenden med myndigheter och med rättsväsendet. Denna rättighet är dock begränsad till Sápmi området, dvs. samernas hemregion, vilket innebär att samer som bor utanför området inte nödvändigtvis får tjänster på sitt modersmål.

Lyssna till och visa respekt för klientens berättelse

Språkets och kulturens betydelse framträder när de kognitiva färdigheterna, språkliga uttrycksförmågan eller förståelsen är nedsatt, som då demensen framskrider. I vårdsituationer, vid bedömning av servicebehov och i kognitiva tester kan sådana misstag leda till att fel vård erbjuds.

Biträdande professor Margaretha Uttjek vid Umeå universitet, talade om språkets och kulturens betydelse för klientarbetet. Uttjek sade att hon via sin forskning bland samer träffat personer som berättat att de hade missförståtts eftersom en professionell tolkade klientens berättelse utifrån sin egen kulturbakgrund.

Det kan vara svårt för många att uttrycka sig eller beskriva sin situation genom att beskriva sin egen kulturs särdrag på ett främmande språk där det kanske inte finns ord för alla termer i den egna kulturen. Tänk dig en person uppväxt i Finland som skall berätta om snöslask och snöblandat regn på spanska för en spanjor.

Det kan också vara så att samma ord inte används på modersmålet som på främmande språk eftersom det inte har varit någon sed att prata om ämnet, eller så nytt att det inte finns ord för det.

För att också förstås som användare av social- och hälsovårdstjänster bör representanter för urfolken få tala sitt eget modersmål och berätta om saker som upplevs i deras egen kultur utan att behöva förklara sin kulturella bakgrund för lyssnaren. Tjänsteleverantören bör kunna agera kultursensitivt, med vetskap om att han eller hon återspeglar sina egna kulturella vanor och värderingar i en annans kulturella vanor och värderingar.

Det är alltså viktigt att ta i beaktande språkets och kulturens betydelse i servicestrukturen, vård- och klientarbete och i utbildning på området. Idag har lyckligtvis mer och mer uppmärksamhet ägnats åt att vård och omsorg skall ta hänsyn till personers livscykel och individens mångfald. 

Framtidsvision

Ristenrauna Magga, veksamhetsledare på Sámisoster vädjade i sin slutkommentar att samerna inte alltid skall behöva argumentera varför de vill använda sitt eget språk, varför deras kulturella bakgrund är viktig och varför man skall ta kultur och levnadssätt i beaktande när man planerar och anordnar service. När man arbetar med samerna borde det vara en självklarhet att arbetssättet inom social- och hälsovården anpassas till samernas kultur och livsmiljö.  Magga efterlyste öronmärkta medel i statsbudgeten för detta.

Läs mer:

One’s own language and culture are keys to understanding and self-determination, Handbook on Disability Services

Webbinarium om rättigheter och tjänster för personer tillhörande urfolk med en funktionsnedsättning eller minnessjukdom, Social- och hälsovårdsministeriet

Viktigt att beakta modersmål och kultur gällande service för personer bland urfolken som har funktionsnedsättning eller demens, Handbok om funktionshinderservice

Beaktandet av rättigheter för samer med funktionsnedsättning, Handbok om funktionshinderservice

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.

Din e-postadress kommer inte publiceras.