Delaktighet är kärnan i strukturellt funktionshinderinriktat socialarbete

Delaktighet för personer med funktionsnedsättning är inte bara en individuell rättighet, utan också en vägledande princip för allt socialarbete inom funktionshinderområdet. Många personer med funktionsnedsättning möter fortfarande hinder som har sitt ursprung i samhällsstrukturer och som försvårar deras rättigheter och fulla delaktighet. Dessa hinder finns inte enbart inom servicesystemet, utan sträcker sig ut i samhället – från konkreta brister i tillgänglighet till mer osynliga attityder gentemot funktionsnedsättning.

Enligt 7 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska strukturellt socialarbete aktivt motverka sådana hinder. Inom funktionshinderinriktat socialarbete innebär detta att välfärdsområden och yrkesverksamma där aktivt ska främja principerna för funktionshinderpolitik – jämlikhet, delaktighet samt tillgång till nödvändiga tjänster och stödåtgärder – både inom servicesystemet och i samhället i stort.

Mångstämmig kunskapsbas som stöd för strukturellt arbete

Strukturellt socialarbete är som bäst mångprofessionellt och bygger på en mångsidig kunskapsbas. I Finland har strukturellt socialarbete inom funktionshinderområdet hittills varit föremål för begränsad forskning. För att fylla denna kunskapslucka har universiteten i Östra Finland och Lappland genomfört projektet RAVATTI (Strukturell funktionshinderinriktad socialarbetets kunskapsbas och praxis inom välfärdsområden) under åren 2023–2025.

Projektet har granskat strukturellt funktionshinderinriktat socialarbete ur flera perspektiv: praktisk kunskap från socialarbetare och klienter, institutionell påverkningskunskap (dokument från funktionshinderråd och socialombud) samt framtidsvisioner från personer med funktionsnedsättning.

Delaktighet och samarbete som framtidsvisioner

Personer med funktionsnedsättning som deltog i RAVATTI-projektet betonade särskilt delaktighetens betydelse i kunskapsproduktionen kring funktionshinder. De önskade att erfarenhetsbaserad kunskap skulle beaktas bättre inom funktionshinderinriktat socialarbete, eftersom den bidrar med värdefull information både till det strukturella arbetet och till bredare samhälleligt beslutsfattande.

Deltagarna efterlyste mer kunskapsproduktion om funktionshinder och de strukturella hinder som personer med funktionsnedsättning möter – ur deras eget perspektiv. I den önskade framtiden samarbetar personer med funktionsnedsättning, utbildade erfarenhetsexperter, funktionshinderorganisationer och socialarbetare nära varandra. På så sätt kan olika kunskaper och erfarenheter stödja varandra och stärka funktionshindrades ställning i samhället.

Strukturellt funktionshinderinriktat socialarbete stärker delaktigheten

Strukturellt funktionshinderinriktat socialarbete är en central väg för att stärka rättigheter och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. När välfärdsområden utvecklar strukturellt socialarbete är det viktigt att säkerställa att även funktionshinderinriktat socialarbete får sin plats i detta arbete.

I kärnan av strukturellt funktionshinderinriktat socialarbete ligger att säkerställa klienternas delaktighet samt att inkludera handikappråd och gemenskaper av personer med funktionsnedsättning, såsom funktionshinderorganisationer, i samarbetet. På så sätt kan ett mer jämlikt och inkluderande samhälle byggas, där strukturellt funktionshinderinriktat socialarbete fungerar som en bro mellan människors livssituationer och önskad samhällelig förändring.

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.

Läs mer:

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *