Klientens delaktighet beaktas inte alltid i tillräcklig mån i serviceprocesserna för personer med funktionsnedsättning. Det finns olika verktyg och arbetsmetoder som stöder delaktigheten, men dessa tillämpas inte nödvändigtvis alltid. Detta framgick av två enkäter inom ramen för utredningen Service för personer med funktionsnedsättning 2022, som utgår från anordnarens synvinkel (utredningen publiceras i maj 2023). Enkäterna riktades till kommunerna och samkommunerna samt personalen inom det sociala arbetet med personer med funktionsnedsättning.
Rätten att delta i behandlingen av egna ärenden och bli hörd i sin egen sak är utgångspunkter för inkludering och en upplevelse av delaktighet i servicen. I den allmänna kommentaren nr 5 från kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning konstateras att servicen för personer med funktionsnedsättning ska planeras och erbjudas på ett sätt som stöder fullständig, individuell, självvald och verklig delaktighet och deltagande samt ett självständigt liv.
I kommunernas och samkommunernas öppna svar angavs till exempel att klientens åsikter efterfrågas och hörs, att klienten alltid deltar i möten samt att bedömningen av servicebehovet och serviceplanen utarbetas tillsammans med klienten. Mötena ordnas i allmänhet i hemmet eller i en miljö som är bekant för klienten.
”Klientens egen åsikt och uppfattning klargörs med hjälp av kommunikationshjälpmedel, en tolk och lätt språk.”
Å andra sidan finns det situationer där klienten deltar i utarbetandet av serviceplanen endast en del av tiden eller inte alls.
”En anhörig eller anställd som känner klienten är med vid mötena. Vi försöker lyssna till klienten i mån av möjlighet.”
”Klienten deltar inom ramen för sin egen funktionsförmåga i möten och i planeringen av sitt eget liv och sin framtid. Vid behov utnyttjar jag klientens närståendenätverk, som kan kommunicera på det sätt som klienten behöver.”
De vanligaste verktygen för att stöda delaktighet var kommunikationsrelaterade
I personalenkäten (152 svar) frågas vilka verktyg som används för att stöda delaktigheten i klientprocesserna. De vanligaste verktygen för att stöda delaktighet var kommunikationsrelaterade. Av de som svarade uppgav 91 procent att klienten har möjlighet att bli hörd på sitt eget språk. Material på lätt språk användes av 36 procent av de som svarade. En lika stor andel av de som svarade (36 procent) uppgav att material på lätt språk inte används. Av de som svarade kunde 28 procent inte svara på denna fråga.
Utöver verktyg för att stöda klienternas delaktighet användes stöd i att fatta beslut som verksamhetssätt (30 procent av de som svarade) och en verktygslåda för att inhämta synpunkter från barn med funktionsnedsättning (15 procent av de som svarade). I de öppna svaren betonades olika kommunikationshjälpmedel, men även till exempel teckningar, olika kortspel och lekar användes som stöd för delaktigheten.
Alla barn har rätt att delta i beslutsfattande som gäller dem själva. Tjänsterna som behövs ska anpassas individuellt för barn med funktionsnedsättning genom att lyssna på barnens och deras familjers behov och önskemål. För att detta ska lyckas bör man använda de verktyg som redan finns och samtidigt utveckla dem för att tillgodose de föränderliga behoven. Det stöd som barnet behöver ska finnas tillgängligt i närmiljön, så att till exempel skolgången kan ske enligt inklusionsprincipen.
Ny praxis – nya möjligheter
I den nya lagen om funktionshinderservice ingår stöd i att fatta beslut som en ny tjänst, som i bästa fall kan stärka klienternas delaktighet i praktiken. Det vore dock önskvärt att på förhand överväga hur denna nya tjänst tas i bruk och bedöma dess möjligheter och begränsningar med hjälp av gemensamma utvecklingsprojekt för personal och funktionshinderorganisationer.
Ett annat förslag är att människors delaktighet i den egna servicen kunde stärkas med hjälp av personlig budgetering. Det finns flera möjliga sätt och modeller att ordna personlig budgetering, vilka utvärderades i ett omfattande försöksprojekt 2020–2021. Resultaten från projektet sammanställdes i en publikation som vi utsåg till Finlands modell för personlig budgetering. I den personliga budgeteringen eftersträvas i stor utsträckning samma saker som till exempel i användningen av servicesedlar eller i arbetsgivarmodellen för personlig assistens: serviceanvändarens beslut styr också genomförandet av servicen.
Nya tjänster och arbetsmetoder, såsom stöd i att fatta beslut eller personlig budgetering, kan inte tillämpas direkt i alla situationer och i alla personers fall och garanterar inte nödvändigtvis i sig delaktighet. Delaktighet förutsätter alltid ett respektfullt bemötande av klienten från personalens sida. I detta respektfulla möte skapas delaktighet, som i sin tur möjliggör en tillitsfull och konstruktiv upplevelse för både klienten och arbetstagaren.
Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället
Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.
Läs mer:
- Resultat från försöksprojektet med personlig budget för personer med funktionsnedsättning. Förslag till den finska modellen (Julkari). (på finska men sammandrag på svenska)
- Risker och möjligheter i olika länders system för personlig budgetering (Julkari). (på finska men sammandrag på svenska)
- Projektsida: Service för personer med funktionsnedsättning 2022 (THL)
- Delaktighet för personer med funktionsnedsättning (Handbok om funktionshinderservice)
- Delaktighet för barn med funktionsnedsättning (Handbok om funktionshinderservice)
- Verktygslåda för att reda ut barnets åsikt (Handbok om funktionshinderservice)
- Delaktighet och samarbete i det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning – klienternas upplevelser (Lapplands universitet)