Föräldrars tidigare traumaupplevelser ligger i bakgrunden för många sårbarhetsfaktorer under graviditets-, förlossnings- och babytiden, det vill säga den perinatala perioden. Dessa upplevelser identifieras otillräckligt inom vården.
De första 1000 dagarna från början av graviditeten är särskilt betydelsefulla för utvecklingen av resten av en människas liv.
Identifiering och beaktande av traumaupplevelser och deras negativa effekter inom perinatalvården skulle förebygga generationsöverskridande risker och möjliggöra en trygg förberedelse inför förlossningen och föräldraskapet.
Den perinatala perioden är en möjlighet då nästan alla föräldrar omfattas av vården. Ett bemötande som är behjälpligt och stöd med post-traumatiska utmaningar kan vara en ny och reparerande relationsupplevelse för en förälder.
Föräldrars traumaupplevelser försvårar förberedelserna inför förlossningen och föräldraskapet
Det är ganska vanligt att blivande föräldrar har ogynnsamma barndomsupplevelser (Adverse Childhood Experiences, ACE). Särskilt skadliga är traumatiserande upplevelser av försummelse och övergrepp som äger rum i barndomens anknytningsrelationer. Traumatiska erfarenheter av tidigare graviditeter och förlossningar kan också komplicera graviditets-, förlossnings- och babytiden.
Gravida med traumabakgrund har i större grad än andra mental ohälsa, förlossningsrädsla, dåliga förlossningsupplevelser och för tidig födsel. Traumaupplevelser är också vanliga bakgrundsfaktorer till familjers utsatthet och föräldrars missbruksproblematik. Personer som traumatiserats i barndomen är också mer benägna att utsättas för våld i sina relationer.
Att känna igen traumasymptom hjälper med förberedelserna innan förlossningen och babyns ankomst
Posttraumatiska symptom hos föräldrar kan återaktiveras eller förvärras under graviditeten.
Symptomen kan avsevärt komplicera förlossningen och babytiden. Rådgivningsbesök, undersökningar och förlossningar kan också utlösa ett trauma.
Det kan vara svårt för föräldrar att känna tillit till professionella eller öppna upp om sina utmaningar. Att de professionella tar ansvar och initiativ för att identifiera traumaupplevelser och symptom hjälper föräldern att förbereda sig inför förlossningen och babyns ankomst.
Traumamedvetenhet stöder tidigt föräldraskap och samspel
Utmaningar relaterade till traumatisering kan försvåra föräldraskapet och samspelet mellan babyn och föräldern. Föräldern kanske inte vet att svårigheterna är posttraumatiska utan kan beskylla sig själv för dem.
Kunskap om de extra utmaningar traumatiseringen för med sig kan hjälpa föräldern med självförståelse. Mångprofessionellt stöd för att lätta på belastningen är viktigt för föräldrar med skör självregleringsförmåga. Traumafokus inom stödtjänsterna för föräldrar ger hopp: utmanande situationer kan identifieras och färdigheter som hjälper både föräldern och babyn övas på.
Smidiga tjänster genom sektorsövergripande samarbete
Inom traumamedvetna perinatalvården har professionella kunskap om förekomsten av traumatisering, färdigheter i att identifiera och lyhört bemöta föräldrar som har traumasymptom samt arbeta på sätt som förebygger återtraumatisering inom vården.
Professionella behöver fortbildning i betydelsen av traumatisering under den perinatala perioden och annat stöd, som arbetshandledning. Förändringen ska inte lämnas på en enskilda professionellas ansvar utan det behövs traumamedvetenhet också i utvecklingen och ledarskapet av perinatala tjänster.
Mänskligt och ekonomiskt är det mer kostnadseffektivt att förebygga än att reparera. Därför behöver vi i traumamedvetenhet inom familjetjänster – helst redan under graviditeten.