Det är inte lätt att hänga med när ord byts ut eller ändrar betydelse. Olika människor uppfattar orden och deras innebörd olika. Ord kan såra och kränka någon även om det inte varit meningen ursprungligen. Det är rätt så vanligt att personer med funktionsnedsättningar blir omtalade som en homogen grupp i samhället, men det är viktigt att komma ihåg att alla är individer, och personer med funktionsvariationer är olika trots att de har samma diagnos. Naturligtvis har alla rätten att kalla sig själv vad hen vill, men vi som forskar och skriver bör använda korrekta begrepp.
Vi kan visa respekt genom att använda korrekta begrepp. Det här tar vi i beaktande på THL då vi byter namn på den svenska Handboken för handikappservice.
Funktionsnedsättning och funktionshinder istället för handikapp
Eftersom jag är svenskspråkig är det intressant för mig att följa med debatten i Sverige och kolla upp vilka begrepp som används där. Jag har lagt märke till att motsvarande begrepp användas olika på finska. I Sverige och på finlandssvenskt håll har det redan länge varit kutym att tala om funktionshinder och personer med funktionsnedsättningar. Begreppet handikapp anses föråldrat och används inte mera i forskning och vetenskapliga texter. Det engelska ordet ”handicap” används som bekant i sportsammanhang för att kompensera mindre framgångsrika tävlande, t.ex. i golf. Eftersom handikapp kan härledas till att en person skulle vara sämre än andra, är det ett begrepp som bör undvikas.
I Finland har begreppet handikapp funnits kvar i vår lagstiftning, medan Socialstyrelsen i Sverige redan 2007 strök begreppet ”handikapp” i sin termbank och de gjorde en tydligare uppdelning mellan begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Begreppet funktionshinder (på engelska ”disability”) däremot hänvisar till relationen mellan den omgivande miljön och individen. Alla personer med funktionsnedsättning är inte alltid funktionshindrade i alla sammanhang. Personen anses funktionshindrad endast då hen befinner sig i en miljö som ställer upp hinder.
Funktionsrätt och funktionsvariation är nya begrepp
Det intressanta från Sverige just nu är nyordet funktionsrätt. Det nya ordet används också i namnet på organisationen ”Funktionsrätt Sverige”, som är ett samarbetsorgan med över 40 medlemsförbund inom funktionsrättsområdet. Förut hette de Handikappförbunden, men i maj 2017 bytte de alltså namn till Funktionsrätt Sverige. Begreppet funktionsrätt bygger på människans rättighet att fungera i olika situationer, oavsett funktionsnedsättning och oavsett vilka hinder som finns i samhället. Det handlar alltså om individens rättigheter, där man vill flytta fokus från hinder och särskilda lösningar till principen om allas mänskliga rättigheter. Alla har rätt till ett fungerande liv på olika plan.
Ett annat nytt ord som lanserades för ett antal år sen i Sverige är funktionsvariation. Begreppet funktionsvariation innebär att alla människor har en egen uppsättning förmågor, oförmågor, styrkor och svagheter. Funktionsvariationer är avvikelser från normen gällande fysisk, psykisk eller kognitiv funktion. Ibland innebär funktionsvariationer också funktionsnedsättning, men inte alltid.
Handboken på THL får nytt namn
Vi som jobbar på THL med Handböckerna inom funktionshinderområdet (Handbok för handikappservice och Vammaispalvelujen käsikirja) har också diskuterat vikten av att använda rätt begrepp då vi skriver. I praktiken blir det så att de begrepp som används i lagtexter är de begrepp som används av professionella inom området.
Som sagt används inte begreppet handikapp mera i det svenska språket. Detta kommer att beaktas i den svenska lagtextöversättningen när vi i Finland får den nya funktionshinderlagstiftningen. THL:s svenskspråkiga Handbok för handikappservice kommer med samma motivering att byta namn i samband med att den nya lagen träder i kraft. Det nya namnet kommer att bli Handbok för funktionshinderservice. Den finska handboken kommer att behålla sitt tidigare namn. Jag tror att användandet av rätt termer som väljs med omsorg kan visa vägen för positivare attityder i samhället.
Läs mer:
Handbok för handikappservice (THL)
Nurmi-Koikkalainen, Päivi et.al. (2017) Mitä vammaisuudella tarkoiteteaan? I: Tietoa ja tietotarpeita vammaisuudesta: Analyysia THL:n tietotuotannosta. (Information och informationsbehov kring funktionsnedsättning – analys om THL:s informationsproduktion.) Työpaperi 38/2017. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.
SHM. Reformen av funktionshinderlagstiftningen ökar jämlikheten för personer med funktionsnedsättning.
Bra artikel. Jag arbetar med mobiltelefoni på ett universitet, och vi erbjuder ett alternativ för dem med en ”funktionsvariation”.
Men då kanske det är ok att vi ändrar till funktionsnedsättning då det handlar om att man har en nedsättning i funktion som gör att man kanske behöver en stor skärm, större knappar etc? Eller har jag missförstått? Och vad skulle vi i så fall skriva på engelska?
Hej Rikard och tack för din fråga!
Utgående från din fråga uppfattar jag att din webbsida riktar sig till personer med synskada som har svårt eller omöjligt att läsa vanlig text och därför behöver de olika hjälpmedel till stöd. Ifall du vet vilken funktionsnedsättning det handlar om skulle jag rekommendera att du skriver ut det på webbsidan; att sidan riktar sig till personer med synskada. Men om du behöver ett överbegrepp så går det bra att skriva personer med funktionsnedsättning eller personer med funktionsvariation. I Sverige används mestadels personer med funktionsvariation medan man på svenska i Finland säger personer med funktionsnedsättning.
Jag rekommenderar att du kollar med de intresseorganisationer som företräder den grupp av personer som du riktar dig till. De kan allra bäst ge råd om det som rör dem själva. Om din sida riktar sig till personer med synskada kan du kontakta deras intresseorganisation. Ifall din webbsida är i Sverige så kan du kontakta Synskadades Riksförbund (https://www.srf.nu/), som är är en intresseorganisation för personer med synskada i Sverige. Motsvarande organisation på svenska i Finland är FSS Förbundet Finlands svenska synskadade https://www.fss.fi/
Hoppas att det här hjälper dig framåt med din webbsida. Lycka till!
Vänliga hälsningar, Rut Nordlund-Spiby
Är begreppet invalid fortfarande något som använts eller är det begreppet ersatt med något annat?
Som följdfråga på det. Är invalid i dag ett begrepp som är kränkande i sin bemärkelse?
Hej Hajdar och tack för din fråga. Du har rätt i att termen invalid kan uppfattas kränkande, dels beroende på att ordet kan härledas till engelskans ”invalid” som betyder bl.a. oförmögen, ogiltig eller oduglig. (På finska ”pätemätön” och ”mitätön”). Språket utvecklas hela tiden och numera kallar vi inte personer med funktionsndedsättning för invalider, vilket man gjorde förr. Men i alla kontexter har detta inte ändrats.
Jag antar att invalid inte används i samma utsträckning i Sverige mera men termen invalid används åtminstone fortfarande i viss mån här i Finland. Detta beror på att vi har en gammal lagstiftning som innhåller gammaldags begrepp där termen invalid finns med. I Finland har vi t.ex. en grupp krigsinvalider. Det är Finska staten som sköter om specialtjänster, service och förmåner för veteraner och krigsinvalider. Man kan även få sk. invalidpension om arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom eller skada i minst ett års tid.
Dessotom finns det en organisation inom funktionshinderområdet i Finland som använder ordet invalid i sitt namn, nämligen Invalidförbundet (på finska Invalidiliitto). Invalidförbundet är en nationell organisation som utför påverkansarbete och producerar tjänster för personer med fysiska funktionsnedsättningar och nedsatt funktionsförmåga. Antagligen kan man tänka sig att de kommer att byta ut sitt namn i framtiden.
Det här var några exempel på hur invalid fortfarande används. Hoppas att det svarade på din fråga.
Hälsningar, Rut Nordlund-Spiby