Det är inte lätt att hänga med när ord byts ut eller ändrar betydelse. Olika människor uppfattar orden och deras innebörd olika. Ord kan såra och kränka någon även om det inte varit meningen ursprungligen. Det är rätt så vanligt att personer med funktionsnedsättningar blir omtalade som en homogen grupp i samhället, men det är viktigt att komma ihåg att alla är individer, och personer med funktionsvariationer är olika trots att de har samma diagnos. Naturligtvis har alla rätten att kalla sig själv vad hen vill, men vi som forskar och skriver bör använda korrekta begrepp.

Vi kan visa respekt genom att använda korrekta begrepp. Det här tar vi i beaktande på THL då vi byter namn på den svenska Handboken för handikappservice.

Funktionsnedsättning och funktionshinder istället för handikapp

Eftersom jag är svenskspråkig är det intressant för mig att följa med debatten i Sverige och kolla upp vilka begrepp som används där. Jag har lagt märke till att motsvarande begrepp användas olika på finska. I Sverige och på finlandssvenskt håll har det redan länge varit kutym att tala om funktionshinder och personer med funktionsnedsättningar. Begreppet handikapp anses föråldrat och används inte mera i forskning och vetenskapliga texter. Det engelska ordet ”handicap” används som bekant i sportsammanhang för att kompensera mindre framgångsrika tävlande, t.ex. i golf. Eftersom handikapp kan härledas till att en person skulle vara sämre än andra, är det ett begrepp som bör undvikas.

I Finland har begreppet handikapp funnits kvar i vår lagstiftning, medan Socialstyrelsen i Sverige redan 2007 strök begreppet ”handikapp” i sin termbank och de gjorde en tydligare uppdelning mellan begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Begreppet funktionshinder (på engelska ”disability”) däremot hänvisar till relationen mellan den omgivande miljön och individen. Alla personer med funktionsnedsättning är inte alltid funktionshindrade i alla sammanhang. Personen anses funktionshindrad endast då hen befinner sig i en miljö som ställer upp hinder.

Funktionsrätt och funktionsvariation är nya begrepp

Det intressanta från Sverige just nu är nyordet funktionsrätt. Det nya ordet används också i namnet på organisationen ”Funktionsrätt Sverige”, som är ett samarbetsorgan med över 40 medlemsförbund inom funktionsrättsområdet. Förut hette de Handikappförbunden, men i maj 2017 bytte de alltså namn till Funktionsrätt Sverige.  Begreppet funktionsrätt bygger på människans rättighet att fungera i olika situationer, oavsett funktionsnedsättning och oavsett vilka hinder som finns i samhället. Det handlar alltså om individens rättigheter, där man vill flytta fokus från hinder och särskilda lösningar till principen om allas mänskliga rättigheter. Alla har rätt till ett fungerande liv på olika plan.

Ett annat nytt ord som lanserades för ett antal år sen i Sverige är funktionsvariation. Begreppet funktionsvariation innebär att alla människor har en egen uppsättning förmågor, oförmågor, styrkor och svagheter. Funktionsvariationer är avvikelser från normen gällande fysisk, psykisk eller kognitiv funktion. Ibland innebär funktionsvariationer också funktionsnedsättning, men inte alltid.

Handboken på THL får nytt namn

Vi som jobbar på THL med Handböckerna inom funktionshinderområdet (Handbok för handikappservice och Vammaispalvelujen käsikirja) har också diskuterat vikten av att använda rätt begrepp då vi skriver. I praktiken blir det så att de begrepp som används i lagtexter är de begrepp som används av professionella inom området.

Som sagt används inte begreppet handikapp mera i det svenska språket. Detta kommer att beaktas i den svenska lagtextöversättningen när vi i Finland får den nya funktionshinderlagstiftningen. THL:s svenskspråkiga Handbok för handikappservice kommer med samma motivering att byta namn i samband med att den nya lagen träder i kraft. Det nya namnet kommer att bli Handbok för funktionshinderservice. Den finska handboken kommer att behålla sitt tidigare namn. Jag tror att användandet av rätt termer som väljs med omsorg kan visa vägen för positivare attityder i samhället.

Läs mer:

Handbok för handikappservice (THL)

Nurmi-Koikkalainen, Päivi et.al. (2017) Mitä vammaisuudella tarkoiteteaan? I: Tietoa ja tietotarpeita vammaisuudesta: Analyysia THL:n tietotuotannosta. (Information och informationsbehov kring funktionsnedsättning – analys om THL:s informationsproduktion.) Työpaperi 38/2017. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.

SHM. Reformen av funktionshinderlagstiftningen ökar jämlikheten för personer med funktionsnedsättning.

×
×
×

Kommentera

Processing comments...

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *