Våren 2022 genomförde vi en enkät för att ta reda på vilka erfarenheter och lärdomar som de anställda inom funktionshinderservicen har från coronaepidemin. Enkäten är en av de få utredningar där man har vänt sig till de anställda.
Varför ville vi veta vad just den här yrkesgruppen hade för erfarenheter? COVID-19-epidemin innebar en helt ny situation som skakade om den normala vardagen även inom funktionshinderservicen. Anställda inom funktionshinderservicen gör ett viktigt arbete för de mänskliga rättigheterna och för att uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Alla anställda spelar en viktig roll för att möjliggöra detta: någon arbetar med att bedöma servicebehovet, en annan hjälper en person med funktionsnedsättning med hans eller hennes utförande av dagliga aktiviteter, medan en tredje styr den dagliga verksamheten. Varje anställd i de olika delarna av serviceprocessen är viktig. Dessa arbeten stannade inte upp ens under tiden för undantagsförhållanden. Så vitt vi vet har det inte gjorts någon lika omfattande utredning för att ta reda på vilka erfarenheter och åsikter de anställda inom funktionshindersområdet har av hur funktionshinderservicen fungerade i Finland under coronaepidemin som vi gjorde i det här projektet.
Allt som allt visade svaren hur engagerade de anställda inom funktionshinderservicen är i sitt arbete: de arbetar för att de vill arbeta inom funktionshindersområdet, de är intresserade av sina klienter och tycker om att arbeta med dem. De har goda yrkeskunskaper om hur man samverkar inom sin arbetsgemenskap samt med klienterna och deras anhöriga. Under det värsta skedet av epidemin begränsade de anställda sitt personliga liv för klienternas skull. Om man erbjuder de anställda tillräckliga möjligheter att påverka sitt arbete kan de i bästa fall skapa helt nya sätt att arbeta effektivare. Det såg vi under undantagssituationen.
Man har ännu inte lärt sig utnyttja de anställdas fulla potential
De anställda inom funktionshinderservicen uppgav också belastande faktorer i arbetet som skulle kunna få dem att byta jobb. Sådana faktorer var bland annat brist på uppskattning, dåligt chefsarbete, försämrat arbetarskydd, en dålig arbetsgemenskap och ett arbete som inte motsvarar arbetsbeskrivningen. Dessutom frågade vi dem om vad som kunde öka trivseln på arbetet och bidra till att öka intresset för funktionshindersområdet. Exempel på sådant var en bättre lön, en bra teamanda, en bra chef och möjligheter att påverka arbetet.
Det är bra att komma ihåg att det enligt svaren på enkäten finns enormt mycket potential hos de anställda inom funktionshinderservicen som vi ännu inte lärt oss att utnyttja. Genom att ge de anställda ett öppet bemötande och lyssna på och värdesätta dem kan man förbättra tillfredsställelsen med jobbet och öka intresset för området såväl under undantagsförhållanden som i den normala vardagen. Samtidigt skapar det en kultur där såväl klienterna som personalen är aktörer och uppskattade människor som har möjlighet att påverka.
Socialsektorn och speciellt funktionshinderservicen hamnar ofta på andra plats i samhällsdebatten. Denna sektor behöver större uppskattning och erkännande, vilket i bästa fall också skulle återspeglas på arbetskraftssituationen och underlätta den. Tack till alla er drygt 700 anställda inom funktionshinderservicen för era svar. Svaren visar hur engagerat och flitigt anställda inom funktionshinderservicen arbetar. Rapporten om enkäten publiceras under våren.
Enkäten till de anställda inom funktionshinderservicen genomfördes som en del av projektet Möjligheter för personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund att klara sig i undantags- och krissituationer, som finansieras av Europeiska socialfonden.
Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället
Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.
Undersökningen genomfördes som en del av projektet Framtiden skapas (Tulevaisuutta luomassa), som beviljades av social- och hälsovårdsministeriet och finansierades av Europeiska socialfonden. Syftet med projektet är att på uppdrag av THL, Kommunförbundet och Kehitysvammaliitto ta reda på vilka möjligheter personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund har att klara sig i undantags- och krissituationer.