Hur ska vi skydda barn och unga med funktionsnedsättning mot våld?

Barn som på grund av olika former av funktionsnedsättningar hör till en särskilt utsatt grupp löper större risk än andra barn och unga att råka ut för olika former av diskriminering, trakasserier, sexuellt utnyttjande och annat våld. För att uppfylla rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning är det framför allt viktigt att vuxna som jobbar med dem kan identifiera och ingripa i dessa olika former av våld.

Barn och unga med funktionsnedsättning har precis som alla andra barn rättighet att få undervisning i integritetskunskap. Undervisning i integritetskunskap, eliminerar naturligtvis inte själva problemet men det torde hjälpa dessa barn och unga att vid behov be om hjälp och förstå sina rättigheter.

Barn och unga kan inte nödvändigtvis sätta ord på sina erfarenheter av sexuella trakasserier eller olika former av våld, och särskilt svårt kan det vara för barn och unga med funktionsnedsättning. Skuld- och skamkänslor kan också göra det svårare att berätta om sexuellt våld för en vuxen.

Trots att barn och unga med funktionsnedsättning är i större risk att bli utsatta för våld, hamnar de lätt utanför undervisningen i integritetskunskap, rådgivning och stöd som ges till andra barn och unga.

Den nuvarande undervisningen i integritetskunskap passar inte för alla

Ett barn eller en ung person kan på grund av sin funktionsnedsättning ofta hamna i en sådan situation där funktionsförmågan är svagare. Det kan hända att hen behöver hjälp av en annan person för att tvätta sig och klä på sig eller i andra intima situationer.  Risken att barnet eller den unga på grund av detta oftare än sina jämnåriga hamnar i sådana situationer där hen är beroende av hjälp från en vuxen och vistas ensam med den vuxne. På så sätt hamnar barnet eller den unga i en särskilt utsatt situation.

Barn och unga med funktionsnedsättning kan inte alltid, om det uppstår en hotfull eller obekväm situation, använda sig av den kunskap som ges i undervisningen om integritetskunskap. Det kan vara svårt eller omöjligt för dem att fullfölja rådet att i en hotfull situation säga ifrån med ett kraftigt nej, att gå bort från en situation eller att berätta till en trygg vuxen.

Ifall barnet har kommunikationssvårigheter har barnet inte möjlighet att säga nej eller berätta till någon, medan barn som har rörelsehinder inte kan eller har svårt att gå bort från situationen där de är utsatta. Barn med intellektuell funktionsnedsättning igen kan ha svårt att förstå hur de skall dra sina egna gränser eller uppfatta att gränsen har överskridits.

Enkäten Hälsa i skolan har flera år i rad visat att barn och unga med olika funktionsvariationer oftare än andra unga råkar ut för olika former av våld.

Resultaten visar att barn och unga med fysiska funktionsnedsättningar oftare utsätts för mobbning, sexuella förslag, sexuellt antastande och sexuellt våld än andra barn och unga. Dessutom har en större del råkat ut för diskriminerande mobbning i skolan eller under fritiden på grund av sin funktionsnedsättning jämfört med övriga unga. De är också oftare än andra jämnåriga utsatta för psykiskt och fysiskt våld av sina föräldrar, vilket ofta har sin bakgrund i att föräldrarna är belastade och utmattade.

Så här kan vi påverka

Barn och unga med funktionsnedsättning bör inom ramen för elevhälsan ges undervisning i integritetskunskap och sexualundervisning i åtminstone samma mån som andra barn och unga.

Lärare och personal i eftermiddagsvård och småbarnspedagogik behöver få fortbildning och mera kunskap om hur de skall stöda utsatta barn med funktionsnedsättningar, samt gällande hur de skall identifiera barn som är utsatta för våld. Undervisningen i integritetskunskap bör uppmärksamma situationer där dessa barn och unga ofta hamnar i en särskild risk att bli utsatta för våld som t.ex. i olika slags assistanssituationer.

Det är väsentligt att informera andra barn och unga om rättigheter för barn och unga med funktionsnedsättningar samt om hur skadlig och fördömlig diskriminerande mobbning är.

När man ordnar integritetskundkap bör man ta i beaktande att barn och unga med funktionsnedsättning vid behov behöver alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder och tillgänglig information. Kommunikationen kan stödas med t.ex. samtalsmattor, bilder och tecken som stöd, tolkningstjänst, lätt språk och sagotering eller sociala berättelser.

Rättigheter för barn

Enligt Finlands grundlag får man vid ordnandet av småbarnsfostran, skola och fritidsverksamhet inte särbehandla barnen på grund av hälsotillstånd, funktionsnedsättning, ursprung, språk, kön, ålder, religion, övertygelse, åsikt eller av någon annan orsak som gäller barnets person. Barnet måste behandlas som en jämlik individ. Skyldigheten gäller all offentlig verksamhet, också småbarnsfostran, förskoleundervisning, skolor och fritidsaktiviteter.

Finland har också förbundit sig att följa internationella avtal där man betonar barnens jämlika rättigheter.  Dessa är bland andra FN:s  konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Europakonventionen, FN:s konvention om barnens rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Framför allt fokuserar Europarådets konvention om skydd av barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, Lanzaroteavtalet, barnens rättigheter i kampen mot sexuellt utnyttjande.

Enligt konventionen om barnets rättigheter ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Den allmänna kommentaren som styr tolkningen av avtalet visar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skyddet av utsatta barn, såsom barn med funktionsnedsättning, barn med invandrarbakgrund och barn placerade utanför hemmet.

Barn och unga med funktionsnedsättning är först och främst barn som för det mesta har samma bekymmer och drömmar som andra barn och unga. De har också samma rättigheter som andra barn och unga.

Texten är en del av bloggserien En barndom utan våld, och samtidigt det första inlägget i bloggserien Funktionsvariation i samhället.

Bloggserien Funktionsvariation i samhället
Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.

Bloggserien En barndom utan våld
Åtgärdsplanen En barndom utan våld för åren 2020–2025 innehåller 93 åtgärder om motverkande av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld mot barn i åldern 0–17 år. I den omfattande planen som grundar sig på forskning behandlas barnets rättigheter, delaktighet, faktorer som skyddar mot och faktorer som medför större risk för våld samt följderna av våld.  I planen har man strävat efter att beakta frågor som gäller situationen för barn i särskilt utsatt ställning i fråga om våld samt vissa aktuella specialfrågor.

Läs mer:

Barn och unga med funktionsvariation och begränsad funktionsförmåga (Kapitel 13.2): Sanna Ahola, Rut Nordlund-Spiby & Saila Lind. I: En barndom utan våld – åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020−2025. Korpilahti U, Korhonen L, Kettunen H, Nuotio E, Jokela S, Nummi VM & Lillsunde P. 2021.  Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:3.

Resultat av enkäten Hälsa i skolan, THL

Delaktighet, rättigheter och inklusion för barn med funktionsnedsättningar. Nordlund-Spiby, Rut; Tuure, Susanne; Tallberg, Annette. THL 2019.

Barnets rättigheter, Handbok om funktionshinderservice, THL

Handbok om funktionshinderservice, THL

FN:s konvention om barnens rättigheter

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *