Ackas är en stad i Södra Birkaland som producerar hälso- och sjukvårdstjänster också för grannkommunen Urjala. Området har totalt cirka 21 000 invånare och av dem är 4 600 Urjalabor.
I projektet PirSOTE söker Ackas och Urjala fungerande lösningar för primärvården. Försöket med den nya verksamhetsmodellen inleddes i Urjala hösten 2020. När försöket inleddes blev en del av personalen upprörd då jag i lokaltidningen förklarade att vi har som mål att bli ”Finlands bästa hälsocentral”.
I inledningsskedet hade väntetiden till läkarmottagningen på hälsostationen i Urjala blivit lång. Den genomsnittliga väntetiden för icke-brådskande vård (T3-tiden) på stationen var 42 dygn, vilket i praktiken innebär att det inte finns tider att ge. Det har varit utmanande att rekrytera läkare till Urjala och den största orsaken har varit avstånden från tillväxtcentren. Kallelsesystemet för långtidssjuka var överbelastat. I kön fanns patienter som man inte har kunnat ge tider åt.
Ledningen gav personalen fria händer – fungerande lösningar hittades
I utvecklingsarbetet drog man nytta av hela personalen vid hälsostationen i Urjala och ett konsultföretag (NHG) anlitades för att hjälpa till med arbetet. Konsulterna arbetade med att schemalägga, samla in material och sparra. Ledningen vid hälsostationen strävade efter att hålla sig i bakgrunden och ta sig an rollen som möjliggörare. De enda begränsningarna som vi gav personalen var att de skulle ”hålla sig inom lagens gränser”. Vi uppmuntrade dem att prova på galna lösningar och även att misslyckas. Våra allmänläkare önskade att husläkarmodellen, som de upplevde som fungerande, skulle bevaras.
Personalen på hälsostationen i Urjala tvekade inte att börja fundera på och prova på nya tillvägagångssätt. Ganska snart satte man som mål att sträva efter att hjälpa patienten genast och inte först om flera veckor i samband med besöket på läkarmottagningen. Följande idé var att patienten inte ska skickas runt, det vill säga att patienten uppmanas att vända sig till en annan instans eller att fråga på nytt igen senare.
Varje dag tog en av läkarna från stationen, som har fyra läkare och fyra sjukskötare, sig an rollen som konsultläkare. Konsultläkaren hjälper till med att bedöma vårdbehovet och svarar genast på kommuninvånarnas hälso- och sjukvårdsbehov. Ett bra exempel på detta är en patient som snabbt fick hjälp efter att ha ringt på morgonen angående en hudförändring. Sjukskötaren konsulterade konsultläkaren som tog bort hudförändringen på eftermiddagen.
På den lilla stationen erbjuds också mottagningstider för brådskande vård i området, och hälsocentralläkarna har också egna sektorsarbeten vid rådgivningar och inom äldreomsorg. I början av försöket uppstod stor oro kring ifall mottagningstiderna skulle räcka till. Köerna som hade hopat sig betades delvis av innan försöket inleddes.
Telefontidsbokningen och rådgivningen frigjordes från den centraliserade tidsbokningen vilket innebär att kommuninvånarnas ärenden sköts av bekanta sjukskötare. Samarbetet utökades med fysioterapeut, hälsorådgivning, hemsjukhus och hemvård. Husläkarmodellen är fungerande när det handlar om långvariga problem och vårdkontinuiteten stärks av sjukskötarna, som känner kommuninvånarna.
Positiva konsekvenser för alla parter
Efter att verksamhetsmodellen inleddes har T3-tiden varit 3–15 dygn. Inga kunder har samlats i köer och de som kommit för periodiska undersökningar har till och med kunnat kallas till mottagningen i förtid.
På basis av enkäterna är personalen nöjd med förändringen: rollerna är tydligare, läkarna har tid för konsultationer och eftersom tillgängligheten har förbättrats har den psykiska påfrestningen som köerna orsakat försvunnit. Man har också fått respons från andra enheter om det fungerande samarbetet och utifrån enkäterna är patienterna nöjda med tillgängligheten och att det i allmänhet är en bekant sjukskötare som svarar i telefonen. Hälsostationens verksamhet har fått beröm i lokaltidningen.
Enligt chefen har hälsostationen i Urjala blivit lätt att leda. Personalen löser vardagliga problem tillsammans eller självständigt. Man är engagerad i den nya verksamhetsmodellen. Läkarsituationen har förbättrats och många vikarier hoppas på placering i Urjala.
Den lyckade reformen är ett steg närmare att bli Finlands bästa hälsovårdscentral
Under våren 2021 inledde vi ett försök för att se hur en motsvarande verksamhetsmodell lämpar sig den större hälsostationen i Ackas. På basis av erfarenheterna från våren är informationsgången utmaningen i de större enheterna. Det också svårare att etablera enhetliga mål och verksamhetsmodeller i dem än i en liten enhet. Under hösten kommer vi bland annat att prova på teamledning som lösningsförsök och fortsätta med det utvecklingsarbete som redan inletts.
Vi är inte ännu Finlands bästa hälsocentral, men vi har ett tydligt mål som vi strävar efter. Det kommer säkert att ske misslyckanden på vägen men också uppstå samarbete och fungerande lösningar.
Primärvårdens resurser har inte ökat i samma grad som efterfrågan på primärvården och de uppgifter som överförts till primärvården från den specialiserade sjukvården. För att lösa detta problem har man provat olika modeller, allt från kommunläkare till hälsonyttomodellen.
Modellen för hälsostationen i Urjala utvecklades av personer som gör det praktiska arbetet på stationen. Enligt erfarenheter från hälsostationen i Urjala finns en av lösningarna på primärvårdens utmaningar på nära håll – personalens sakkunskap, kreativitet och kompetens.