Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet samt praktiska experter inom social- och hälsovårdsområdet runtom i Finland, inledde våren 2018 ett utvecklingsnätverk för servicehelheter och kedjor. Nätverket kallas PKPK-nätverket.
Nätverket har två mål: för det första att skapa en generisk modell för att definiera, styra och övervaka servicehelheter och -kedjor som regioner kan använda i sitt pkpk-arbete. Det andra målet är att möjliggöra jämförande utveckling mellan regionerna.
På kontaktytorna för nätverkets arbete finns bland annat företagshälsovård, TE-tjänster, bildningssektorn och Fpa. Nätverkets verksamhet fortsätter ännu under år 2020.
I PKPK-modellen försäkrar arrangören att tjänsterna är kundbaserade
I framtidens social- och hälsovård förenas socialvårdens och hälsovårdens krafter i situationer där sociala förhållandena, välmående och hälsa är kopplade till varandra. Dessa är bland annat förändringar i arbets- och funktionsförmåga, ensamhet, otrygghet, diskrimination, kroniska sjukdomar, behov av vård, mentalvårdsrelaterade problem, missbruk, våld i familjen och nära relationer, livshantering och orkande i vardagen.
Den som arrangerar tjänsten ansvarar för att integrationen av social- och hälsovården genomförs vid rätt tid och på ett effektivt sätt. I PKPK-modellen struktureras definitionen, styrningen och övervakningen av servicehelheterna och -kedjorna utifrån villkoren för kundernas servicebehov och ett kundbaserat arbetssätt.
PKPK-modellen har en inbyggd förmåga att omvandlas
Regionala förhållanden kan förändras och nya fenomen kan komma upp. I tjänsterna kan man lägga märke till onödiga trösklar och begränsningar, och bortkastade besök kan förekomma i serviceprocesserna. Det som fungerar nu, fungerar kanske inte näste vecka. PKPK-modellen har inbyggda element som genererar förändring.
För det första baserar sig definitionen av servicehelheterna och -kedjorna på aktuell information om lokala förhållanden, befolkningen och dess servicebehov samt servicesystemets tillstånd.
För det andra styr anordnaren(anordnarna) servicehelheterna och -kedjorna i växelverkan med kunderna, invånarna, de yrkeskunniga och tjänsteproducenterna.
För det tredje säkerställer man med hjälp av övervakningen att de mål som ställts för servicehelheterna och -kedjorna uppnås. Vid behovs vidtas korrigerande åtgärder.
Styrning och övervakning håller igång utvecklingen: anordnaren får kontinuerligt information om förändringar i lokala förhållanden, befolkningens behov samt om tjänsternas funktion och effektivitet. Servicehelheter och -kedjor omdefinieras ständigt för att motsvara förhållanden som definierats på nya sätt. Multidisciplinärt samarbete och deltagande dialog betonas i definitionen, styrning och övervakning av servicehelheter och -kedjor.
Samutveckling förenar regional expertis för nationell användning
PKPK-nätverkets roll är i samutveckling och i att kanalisera lokal expertis till nationellt utvecklingsarbete. Modelleringsarbetet som utförts tillsammans bygger inte främst på teori och är inte strukturerat som mångfacetterade flödesscheman. Istället utvecklas modellen till ett praktiskt, erfarenhets- och kunskapsbaserat verktyg för hur servicehelheter och -kedjor kan definieras, styras, övervakas och reformeras.
Idéen om PKPK-nätverket vinner över regeringar och corona
PKPK-nätverket har fortsatt sin gång genom tre regeringar, och inte heller coronaviruset har besegrat det. Dess mål, kundbaserad integration, är både tidlöst och extremt aktuellt samtidigt.
I distans-workshoppen som hölls i juni kontrollerades styrningen och övervakningen, och deltagarna berättade om utvecklingssituationen gällande övervakning inom sina regioner. Under hösten hålls ännu två workshoppar, där man utvärderar modellens tillämplighet i praktiken.
Handboken för definition, styrning och övervakning av servicehelheterna och servicekedjorna blir färdig i årsskiftet. Nätverkets material och utkast för handboken kan läsas i Innokylä (på finska).
Till Innokylä