Den nya lagen om funktionshinderservice som träder i kraft i början av 2025 betonar i högre grad än tidigare klientens delaktighet i sin egen klientprocess. Den bakomliggande tanken är att var och en av oss har rätt att delta i samhället utifrån våra egna styrkor och intressen.
Finland ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2016 och den är en del av Finlands lagstiftning. Konventionen ställer krav på samhället när det gäller tillgänglighet, delaktighet...
Det är viktigt att klienten inom det sociala arbetet med personer med funktionsnedsättning kan lita på att man följer systematiska och högklassiga verksamhetssätt inom det sociala arbetet och att den professionella fattar beslut i enlighet med klientens intresse.
Välfärdsområdet ansvarar för att beslutsfattandet är lagenligt. Före beslutsfattandet utreds klientens individuella situation och servicebehov genom samarbete mellan klienten och en professionell person inom socialvården. Vid behov kan även professionella personer inom hälso- och sjukvården delta i...
Föräldrars tidigare traumaupplevelser ligger i bakgrunden för många sårbarhetsfaktorer under graviditets-, förlossnings- och babytiden, det vill säga den perinatala perioden. Dessa upplevelser identifieras otillräckligt inom vården.
De första 1000 dagarna från början av graviditeten är särskilt betydelsefulla för utvecklingen av resten av en människas liv.
Identifiering och beaktande av traumaupplevelser och deras negativa effekter inom perinatalvården skulle förebygga generationsöverskridande risker och möjliggöra en trygg förberedelse inför förlossningen och föräldraskapet.
Den perinatala perioden är en möjlighet då nästan...
För att gå mot ett mer inkluderande och jämlikt samhälle måste vi fortsätta att utmana föråldrade attityder och fördomar. Ett aktuellt exempel väckte mycket diskussion inom funktionshinderorganisationerna, då en hög politisk makthavare offentligt använde begreppet funktionsnedsättning som ett nedsättande ord. Fallet täcktes över med humor och situationens allvar underskattades.
Förolämpande språkbruk har blivit vanligare och vardagligare och det har varit särskilt oroväckande att se hur det har ökat i det politiska debattklimatet.
Finland och det finländska samhället har utbyte av det nordiska samarbetet på många sätt. Vi kan lära oss bra arbetssätt av varandra och samordna vår lagstiftning på ett sätt som gynnar medborgarna och hela samhället. Ett konkret exempel på samarbete som underlättar för medborgarna och samhällena är den fria rörligheten mellan de nordiska länderna.
I det nordiska samarbetet deltar Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt Åland, Färöarna och Grönland.
Samarbetet mellan länderna har också intensifierats...
Under den senaste tiden har vi fått läsa insändare från socialarbetare som är bekymrade över att möjligheterna att göra överväganden har minskat.
Inom det sociala arbetet är övervägandet ett aktörskap där man ständigt gör val, till exempel när det gäller vilken uppgift som är mest akut och vad som kan flyttas fram. Inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning hänger övervägandet också ihop med beslutsfattande och med hur ärenden avgörs. Det övergripande övervägandet inom...
En ny nationell strategi för sällsynta sjukdomar 2024–2028 har publicerats.
Sällsynta sjukdomar är en betydande grupp bestående av fler än 7 000 olika sjukdomar. Oberoende av sjukdom är utmaningarna ofta likartade i fråga om diagnostik, vård och förmågan att klara sig i vardagen.
Det har utarbetats två nationella program för sällsynta sjukdomar i Finland tidigare, för åren 2014–2017 och 2019–2023. De centrala målen för dessa program har varit att öka kunskapen och kompetensen, förbättra diagnostiken och...
Man har identifierat över 7 000 sällsynta sjukdomar. En sällsynt sjukdom förekommer hos högst en av tvåtusen personer.
Upp till 300 000 finländare har någon sällsynt sjukdom. Den verkliga siffran är dock inte känd, och en betydande del av sjukdomarna diagnostiseras sannolikt aldrig.
Denna viktiga patientgrupp förbises ofta när social- och hälsovårdstjänsterna planeras. Sällsynta sjukdomar tas inte upp inte i välfärdsområdenas strategier eller i de projekt som stöder social- och hälsovårdsreformen. Eftersom sjukdomarna inte beaktas på...
Ett barn med funktionsnedsättning bör få bo tillsammans med sin egen familj och i gemenskap på samma sätt som andra barn. I barndomen skapas bestående människorelationer och en grund för tillväxt och utveckling. Ett barn med funktionsnedsättning är alltid i första hand ett barn.
I Finland bor barn med funktionsnedsättning dock fortfarande på institutioner. År 2022 bodde 127 barn med intellektuell funktionsnedsättning långvarigt på institution. Dessutom överförs barn som bor på institutioner till statistiken över...
Efter att vi nu har levt mer än nio månader i välfärdsområdena vet vi redan ett och annat om hur verksamheten har kommit igång i områdena. Syftet med servicen för personer med funktionsnedsättning, vilket även bör vara dess kärna, är att möjliggöra och säkerställa deltagande för personer med funktionsnedsättning samt att undanröja hinder för jämlikhet.
Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har beaktats på olika sätt i välfärdsområdena
På grundval av de olika dokument som styr välfärdsområdenas...
