Finland och det finländska samhället har utbyte av det nordiska samarbetet på många sätt. Vi kan lära oss bra arbetssätt av varandra och samordna vår lagstiftning på ett sätt som gynnar medborgarna och hela samhället. Ett konkret exempel på samarbete som underlättar för medborgarna och samhällena är den fria rörligheten mellan de nordiska länderna.
I det nordiska samarbetet deltar Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt Åland, Färöarna och Grönland.
Samarbetet mellan länderna har också intensifierats...
Under den senaste tiden har vi fått läsa insändare från socialarbetare som är bekymrade över att möjligheterna att göra överväganden har minskat.
Inom det sociala arbetet är övervägandet ett aktörskap där man ständigt gör val, till exempel när det gäller vilken uppgift som är mest akut och vad som kan flyttas fram. Inom det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning hänger övervägandet också ihop med beslutsfattande och med hur ärenden avgörs. Det övergripande övervägandet inom...
En ny nationell strategi för sällsynta sjukdomar 2024–2028 har publicerats.
Sällsynta sjukdomar är en betydande grupp bestående av fler än 7 000 olika sjukdomar. Oberoende av sjukdom är utmaningarna ofta likartade i fråga om diagnostik, vård och förmågan att klara sig i vardagen.
Det har utarbetats två nationella program för sällsynta sjukdomar i Finland tidigare, för åren 2014–2017 och 2019–2023. De centrala målen för dessa program har varit att öka kunskapen och kompetensen, förbättra diagnostiken och...
Man har identifierat över 7 000 sällsynta sjukdomar. En sällsynt sjukdom förekommer hos högst en av tvåtusen personer.
Upp till 300 000 finländare har någon sällsynt sjukdom. Den verkliga siffran är dock inte känd, och en betydande del av sjukdomarna diagnostiseras sannolikt aldrig.
Denna viktiga patientgrupp förbises ofta när social- och hälsovårdstjänsterna planeras. Sällsynta sjukdomar tas inte upp inte i välfärdsområdenas strategier eller i de projekt som stöder social- och hälsovårdsreformen. Eftersom sjukdomarna inte beaktas på...
Ett barn med funktionsnedsättning bör få bo tillsammans med sin egen familj och i gemenskap på samma sätt som andra barn. I barndomen skapas bestående människorelationer och en grund för tillväxt och utveckling. Ett barn med funktionsnedsättning är alltid i första hand ett barn.
I Finland bor barn med funktionsnedsättning dock fortfarande på institutioner. År 2022 bodde 127 barn med intellektuell funktionsnedsättning långvarigt på institution. Dessutom överförs barn som bor på institutioner till statistiken över...
Efter att vi nu har levt mer än nio månader i välfärdsområdena vet vi redan ett och annat om hur verksamheten har kommit igång i områdena. Syftet med servicen för personer med funktionsnedsättning, vilket även bör vara dess kärna, är att möjliggöra och säkerställa deltagande för personer med funktionsnedsättning samt att undanröja hinder för jämlikhet.
Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har beaktats på olika sätt i välfärdsområdena
På grundval av de olika dokument som styr välfärdsområdenas...
Beredskap för undantags- och krissituationer är alltid aktuellt och särskilt viktigt med tanke på jämlikheten och delaktigheten för personer i sårbar ställning. Beredskapen handlar om ett framåtsiktande tänkande och planering för att säkerställa att verksamheten fortsätter så störningsfritt som möjligt, även i olika undantags- och krissituationer.
Projektet ”Möjligheter för personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund att klara sig i undantags- och krissituationer – Framtiden skapas utifrån erfarenheterna av covid-19”, som avslutades i juli,...
I och med förändringarna i samhället har vår värld blivit mer individcentrerad. Denna trend syns också i det sociala arbetet. Ännu för några år sedan sågs klienten som föremål för förändringsarbete, vård och omsorg. Så småningom har klientens roll blivit allt mer aktiv och i bästa fall också mer jämlik som aktör och utvecklare av tjänsterna. Man strävar efter att skräddarsy tjänsterna så att de blir mer individuella och klienten har en synligare roll...
Boende och tjänster med anknytning till boende är ett viktigt ämne att diskutera, eftersom de utgör en väsentlig del av ett gott liv. Begreppet boende kan knytas an till begreppet livskvalitet. En fungerande bostad, boendemiljö och tillräckliga tjänster är också viktiga för att säkerställa en god livskvalitet för personer med funktionsnedsättning.
Från institutioner till vanliga bostäder
År 2010 fattade statsrådet ett principbeslut om ett program för ordnande av boende och anslutande tjänster för personer med intellektuell...
Sällsynta sjukdomar är ett nytt begrepp inom medicin. Uppvaknandet på EU-nivå med avseende på de utmaningar som sällsynta sjukdomar medförde började i början av 2000-talet. De sällsynta sjukdomarna fick sin europeiska definition - en sjukdom som drabbar högst en av tvåtusen personer. Man började också utveckla det europeiska kunskapsunderlaget och databasen Orphanet för sällsynta sjukdomar.
Sällsynta sjukdomar är en grupp på över 7 000 olika sjukdomar med endast en gemensam nämnare att de är sällsynta.
Kakor, som också kallas cookies, hjälper oss att utveckla vår webbtjänst och förbättra dess innehåll och tillgänglighet. En del av kakorna är nödvändiga för att sidorna ska fungera korrekt. Inställningarna hittas också senare på sidan Läs mer. Inställningar för kakor.
Kakor, som också kallas cookies, hjälper oss att utveckla vår webbtjänst och förbättra dess innehåll och tillgänglighet. En del av kakorna är nödvändiga för att sidorna ska fungera korrekt. Du kan välj att acceptera alla kakor eller enbart de nödvändiga.
En del kakor är nödvändiga för att tjänsten ska fungera som det är tänkt. Nödvändiga kakor används exempelvis för funktioner som låter användaren göra olika val.
Nödvändiga kakor sparas automatiskt i din webbläsare när du använder tjänsten, och vi ber dig inte uttryckligen om samtycke till detta. Nödvändiga kakor sparas högst ett år i din webbläsare.