Rådgivningens hälsovårdare har gjort hembesök sedan 1920-talet. Under de första åren baserade sig rådgivningsverksamheten mera på hembesök än på besök på mottagningen. Den centrala målsättningen för verksamheten var att minska spädbarnsdödligheten och att statistikföra de nyfödda.

Nästan alla hälsocentraler erbjuder fortfarande hembesök för familjer som väntar barn, har fått barn och i specialsituationer för familjen. I enlighet med författningen erbjuds hembesök för familjer som väntar sitt första barn redan under graviditeten, efter barnets födelse eller för att utvärdera eller förverkliga behovet av särskilt stöd.

Forskningsresultat har visat att familjer har nytta av hembesök och därför är rekommendationen att ett hembesök görs till alla familjer efter barnets födelse.

Hembesökets inverkan beror på vad som händer under besöket

En hälsogranskning och i den inkluderad hälsorådgivning som förts hem till det nyfödda barnet gör tjänsterna lätt tillgängliga i familjens vardag. På hembesöket följer man upp mammans och barnets välmående samt deras återhämtning från förlossningen. Samtidigt försöker hälsovårdaren träffa båda föräldrarna, då man förutom välmåendet kan observera till exempel interaktionen mellan barn och förälder.

Barnets båda föräldrar uppmuntras att aktivt delta i föräldraskapet och att vårda barnet på sitt eget sätt samt att ta hand om sin egen ork. En förälder som fostrar sitt barn ensam uppmuntras att med låg tröskel be om hjälp av sina närstående. Vid behov ordnas stöd och hjälp till hemmet av exempelvis familjearbetare eller rådgivningens hemtjänst.

Hembesöket bygger upp förtroendet mellan familjen och hälsovårdaren.

Det finns forskningsresultat som visar på nyttan av hembesök. Genom hembesök är det möjligt att öka familjens känsla av kapabilitet och att minska på stress. Observationer gjorda under hembesöket möjliggör en mer skräddarsydd handledning enligt familjens behov och kan också hämta fram behov av stöd eller information som inte har upptäckts tidigare. Till exempel kan en diskussion om vilken negativ inverkan passiv rökning har på barnet överraskande visa sig vara ett aktuellt samtalsämne.

Råd och information om hemmets och närmiljöns trygghet för barn i olika åldrar ges för att förebygga olycksfall. Råd om säkerhet kring sömn och bad av barnet som är anpassade till hemmet ökar föräldrarnas känsla av kapabilitet. Samtidigt är det naturligt att diskutera med föräldrarna om att barnet med sin gråt signalerar om behov, inte för att irritera sina föräldrar. Tips kan också ges om hur föräldern kan bibehålla sitt lugn och inte tappa kontrollen. Det är möjligt att förebygga misshandel av barn genom att minska på stress.

Olika modeller för att ordna hembesök

Imatra stad investerade kraftigt i förebyggande tjänster för att bromsa kostnader som uppkom av rekonstruktiva åtgärder i början av 2000-talet. Familjearbetare anställdes som arbetspar för hälsovårdare och hembesök gjordes parvis till alla familjer som väntade sitt första barn. Det centrala målet med hembesöken var att stärka familjens resurser.

Investeringen i de förebyggande tjänsterna ledde snabbt till en minskning av barnskyddets utgifter.

Tammerfors stad har satsat resurser på familjer som väntar sitt första barn eller familjer med barn under två år i behov av särskilt stöd. ”Välfärdsrådgivningens särskilda hembesöksarbete” startade redan 2012 med insats av en hälsovårdare och utökades med två hälsovårdarbefattningar till år 2015 för att fylla den ökade efterfrågan. Arbetet är praktiskt inriktat och lättillgänglig hjälp: stöd av tidig interaktion, sömn-, mat- och amingsproblematik, föräldrar med depression och ångest, problem i parförhållandet, barnets fostran och utveckling samt i överraskande stress-situationer inom familjen.

Förutom från rådgivningen kan man i Tammerfors få en remiss till hembesöken via rådgivningspsykologen, familjetjänsternas servicehandledare eller av personal på familjerådgivningen, TAYS nyföddas intensivavdelning, småbarnspsykiatrin samt stadens specialläkarpoliklinik.

När små prematurer skrivs ut från sjukhuset hänvisas familjen automatiskt till hälsovårdare som gör hembesök. Då erbjuds stöd till både familjen och rådgivningen.

Vid behov kan hälsovårdaren göra hembesök tillsammans med t ex talterapeut, fysioterapeut, rådgivningsläkare eller TAYS sjukskötare. Hälsovårdaren kan också ordna möten med socialtjänster och styra familjen till tredje sektorn.

Feedbacken från både familjer och rådgivningspersonal har varit mycket positivt. En klient på rådgivningen säger:

Besöken av en hälsovårdare som är specialiserad på hembesök- servicen har varit väldigt nyttiga för oss, eftersom jag hemma har haft möjlighet att utan brådska samtala om många frågor som har tryckt mig, som jag inte hade förmått mig att ta fram på rådgivningen. Jag har fått handledning på ett individuellt, för oss passande sätt och också bra handledning till att uppsöka andra tjänster.”

Hembesöken har positiva effekter även på personalen

I stadsdeln Rinkeby i Stockholm fästes uppmärksamhet vid att tjänsterna som erbjöds på barnavårdscentralens mottagning inte var tillräckliga för familjerna i behov av särskilt stöd. År 2013 startade centralen ett projekt tillsammans med Karolinska Institutet där familjer som har fått sitt första barn erbjöds sex hembesök under barnets första tretton månader. Hembesöken gjordes i par av bvc-sköterskan och en familjehandledare.

När projektet utvärderades, upptäcktes att personalens förnöjsamhet i arbetet ökade och personalen bytte inte lika ofta jobb. Familjerna var nöjdare än förut med den service som erbjöds. De upplevde att bemötandet samt stöd som baserade sig på deras behov förbättrades. Även familjerna förband sig bättre till servicen och utnyttjade de reserverade tiderna på mottagningen mer än tidigare. Vaccinationstäckningen i området ökade med 15 procentenheter.

Efter införandet av ökade hembesök minskade besöken på jourmottagningarna.

Rinkeby rådgivning fortsätter med hembesöksverksamheten. Verksamheten håller på att sprida sig till hela landet, speciellt till de områden som har ett större behov för särskilt stöd av familjer. Modellen förutsätter att hela arbetsenheten förbinder sig till arbetssättet och att arbetet är väl koordinerat så att hembesöken fördelas jämnt för hela personalen.

Forskningsresultat visar att alla familjer drar nytta av hembesök. Det tätt samarbetande multiprofessionella arbete som görs i familjecentren stöder det parvis utförda hembesöksarbetet. Då är det möjligt att utforma den yrkesmässiga sakkunskap som utgår från familjernas olika situationer och behov av stöd.

Läs denna bloggtext på finska. Lue tämä kirjoitus suomeksi.

×
×
×

Kommentera

Processing comments...

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *