Vi vet ännu inte hur coronaviruset påverkar sjukligheten och dödligheten hos personer med funktionsnedsättning i Finland

Socialt utsatt ställning och kroniska sjukdomar har ökat risken för att insjukna eller avlida under Covid-19-epidemin. Internationella undersökningar om pandemins inverkan på personer med funktionsnedsättning fokuserar på dödligheten, dödsorsakerna och sjukligheten hos personer med funktionsnedsättning. Tack vare undersökningarna vet man att dödligheten i samband med en coronainfektion ökade 2,3 gånger bland personer med inlärningssvårigheter i England. Personer med Downs syndrom bedömdes löpa fyra gånger större risk att hamna på sjukhus på grund av coronainfektion och en tiofaldig risk att avlida i sjukdomen.

I Spanien observerades att intellektuell funktionsnedsättning är en av de vanligaste faktorerna med anknytning till dödligheten i Covid-19. 30 procent av de personer som avled till följd av Covid-19 på ett sjukhus i Madrid hade en intellektuell funktionsnedsättning. I USA fanns det en koppling mellan en högre förekomst av Covid-19 och personer med funktionsnedsättning, både personer som var infödda amerikaner och personer med utländsk bakgrund, minderåriga och kvinnor.

Boningsorten kan ha en betydande inverkan på hur en person som smittats av Covid-19 klarar sig, insjuknar och avlider. I en global enkät om mänskliga rättigheter upplevde kvinnliga respondenter med funktionsnedsättning betydande hinder när det gäller tillgodoseendet av de grundläggande behoven under pandemin, vilket innebar regler och begränsningar i rörelsefriheten som förekom i boendegemenskaperna under nedstängningen. Personer som bodde i en boendegemenskap i England löpte fem gånger större risk att avlida på grund av Covid-19. Manligt kön, utländsk bakgrund, kroniska tillstånd och inlärningssvårigheter ökade risken att avlida.

Den globala Covid-19-pandemin har avslöjat att cirka hälften av dödsfallen orsakade av pandemin har skett i stora institutioner, till exempel institutioner för äldre och personer med funktionsnedsättning.

I Finland har ingen motsvarande undersökning ännu gjorts, det vill säga vi har inga forskningsdata om ämnet. Vi vet inte hur många personer med funktionsnedsättning som har insjuknat eller avlidit i en Covid-19-infektion.

Kunskapsunderskottet ska fyllas

Vid THL håller vi på att inleda ett projekt för att utreda dödligheten, dödsorsakerna och sjukligheten hos personer med funktionsnedsättning under Covid-19-epidemin. Denna undersökning ingår i utvecklingsprojektet Framtiden skapas som genomförs tillsammans med Kommunförbundet och förbundet Kehitysvammaliitto och där vi utreder hur personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund klarar sig i undantags- och krissituationer. Målet med projektet är att skapa fungerande praxis för nya exceptionella situationer i framtiden.

Vi kommer att söka svar på hur många personer med funktionsnedsättning som har insjuknat eller avlidit i en Covid-19-infektion, om insjuknandet och dödligheten i anslutning till coronaviruset bland personer med funktionsnedsättning avvek från den övriga befolkningens sjuklighet och dödlighet samt om dödligheten hos personer med funktionsnedsättning var högre under det första coronaåret jämfört med tidigare år.

Som informationskällor använder vi uppgifter om mottagare av tjänster som FPA erbjuder personer med funktionsnedsättning, THL:s register över smittsamma sjukdomar, THL:s vårdanmälningsregister om socialvården samt Statistikcentralens material om dödsorsaker och dödsattester.

Forskningsdata kan öka jämlikheten i servicesystemet

För att servicesystemet inom social- och hälsovården ska fungera och vara jämlikt är det viktigt att utreda om coronaepidemin har påverkat sjukligheten och dödligheten hos personer med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att utreda om modellerna för boendeservice påverkar sjukligheten och till och med dödligheten.

Forskningsdata kan i fortsättningen hjälpa till att styra servicesystemets funktion på ett effektivt och humant sätt i undantags- och krissituationer. Vi borde kunna agera bättre i exceptionella situationer och förebygga sjuklighet och dödlighet hos personer med funktionsnedsättning och andra personer i sårbar ställning. Genom att utnyttja forskningsdata kan vi minska den mänskliga nöden och lidandet.

Vi förväntar oss resultat av denna undersökning våren 2023.

Texten är en del av bloggserien Funktionsvariation i samhället

Bloggserien Funktionsvariation i samhället behandlar fenomen i samhället inom funktionshinderområdet och funktionshinderservicen. Uppfattningen om och synen på funktionshinder har förändrats med tiden. Viktigt idag är mänskliga rättigheter, delaktighet, självbestämmanderätt och tillgänglighet.

Läs mer:

Möjligheter för personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund att klara sig i undantags- och krissituationer – Framtiden skapas utifrån erfarenheter av covid-19. (THL-projektsida)

Vad kan vi lära oss av coronakrisen inom servicen för personer med funktionsnedsättning? (THL-Blogg)

Koronapandemian hoito Pohjoismaissa – onnistumisia mutta myös korjattavaa. (THL-Blogg, på finska)

Chakraborty, J. 2021. Social inequities in the distribution of COVID-19: An intra-categorical analysis of people with disabilities in the U.S. Disability and Health Journal 14 (2021) 101007.

Clift A.K. et.al. 2020. COVID-19 Mortality Risk in Down Syndrome: Results from a Cohort Study Of 8 million Adults. Annals of Internal Medicine 2020 10/21

Genienė, R. 2020. DeCovidation = Deinstitutionalization. Independent Living and Inclusion in the Community. Socialinė teorija, empirija, politika ir praktika 2020(21):26–36.

Joy, M. et.al. 2020. Excess mortality in the first COVID pandemic peak: cross-sectional analyses of the impact of age, sex, ethnicity, household size, and long-term conditions in people of known SARS-CoV-2 status in England. British Journal of General Practice 2020; 70 (701): e890-e898. DOI: 10.3399/bjgp20X713393.

Lahelma, E. 2022. Koronatauti ja kuolleisuus. Yhteiskuntapolitiikka 87 (2022):4, s. 414–422. (Endast på finska)

Martín-Jiménez, P. et.al. 2020. Cognitive Impairment Is a Common Comorbidity in Deceased COVID-19 Patients: A Hospital-Based Retrospective Cohort Study. J Alzheimers Dis. 2020;78(4):1367–1372. doi: 10.3233/JAD-200937. PMID: 33074239.

Nieminen, L. 2022. Koronapandemian vaikutukset haavoittuvassa asemassa olevien lasten läheissuhteiden ylläpitämiseen ja perhe-elämän suojaan. Valtioneuvoston kanslian julkaisuja 2022:20. (endast på finska)
Public Health England. 2020. Deaths of people identified as having learning disabilities with COVID-19 in England in the spring of 2020.

Women Enabled International. 2020. COVID-19 at the Intersection of Gender and Disability: Findings of a Global Human Rights Survey, March to April 2020.

Din e-postadress kommer inte publiceras.