Efter att vi nu har levt mer än nio månader i välfärdsområdena vet vi redan ett och annat om hur verksamheten har kommit igång i områdena. Syftet med servicen för personer med funktionsnedsättning, vilket även bör vara dess kärna, är att möjliggöra och säkerställa deltagande för personer med funktionsnedsättning samt att undanröja hinder för jämlikhet.
Beredskap för undantags- och krissituationer är alltid aktuellt och särskilt viktigt med tanke på jämlikheten och delaktigheten för personer i sårbar ställning.
Sällsynta sjukdomar är ett nytt begrepp inom medicin. Uppvaknandet på EU-nivå med avseende på de utmaningar som sällsynta sjukdomar medförde började i början av 2000-talet.
Klientens delaktighet beaktas inte alltid i tillräcklig mån i serviceprocesserna för personer med funktionsnedsättning. Det finns olika verktyg och arbetsmetoder som stöder delaktigheten, men dessa tillämpas inte nödvändigtvis alltid.
Våren 2022 genomförde vi en enkät för att ta reda på vilka erfarenheter och lärdomar som de anställda inom funktionshinderservicen har från coronaepidemin. Enkäten är en av de få utredningar där man har vänt sig till de anställda.
Coronatiden ändrade på vardagen i skolorna på många sätt. Övergången till distansundervisning och minskningen av elevvårdstjänsterna påverkade undervisnings- och elevvårdspersonalens möjligheter att stöda elevernas välbefinnande och lärande. Särskilt förebyggande arbete förblev ogjort.
Servicen för personer med funktionsnedsättning befinner sig mitt i en tid av förändring och osäkerhet. Den nya lagen om funktionshinderservice behandlas fortfarande i riksdagen när detta blogginlägg skrivs och det verkar som om riksdagen inte hinner behandla lagförslaget så att lagen träder i kraft vid årsskiftet. Även det att välfärdsområdena inleder sin verksamhet 1.1.2023 medför en ny verksamhetsmiljö för servicen för personer med funktionsnedsättning.
